Resultaten av utgrävningen utanför Växjö

Publicerat: 20 aug, 2020

Under sommaren 2020 har tre arkeologer från Jönköpings läns museum deltagit i en arkeologisk utgrävning vid Öjabymotet utanför Växjö. När undersökningarna avslutades i slutet av juli hade vi undersökt två stora stenrösen, ett mindre gravfält med sex stensättningar, boplatslämningar i form av härdar och kokgropar, ett långhus samt röjningsröseområden.

Projektet har varit ett samarbetsprojekt mellan Jönköpings läns museum och Museiarkeologi sydost. Anledningen till undersökningarna var att Växjö kommun och Hovs Mark & Maskin AB planerar att omvandla det tidigare skogbevuxna området till industrimark.

Röse från bronsåldern

Ett av rösena var sannolikt från bronsåldern (1800-500 f.Kr.) nästan 15 m i diameter och upp till ca 1 meter högt, som låg på ett krön i landskapet. Röset var uppbyggt av upp till nio lager sten, varav många så stora att de var tvungen att tas bort med grävmaskin. Byggandet av röset måste minst sagt ha inneburit en imponerande arbetsinsats!

I röset gömde sig bland annat ett block med ett 20-tal små runda fördjupningar, s.k. skålgropar, alltså en typ av hällristning som är vanlig under bronsåldern. Det dök också upp föremål från senare perioder, som visar att platsen har fortsatt att vara betydelsefull långt efter att röset anlades. Bland annat hittades några glaspärlor, som sannolikt hör järnåldern till. Utspritt i röset hittades även en mindre mängd brända ben.

Formad under tusentals år

Det andra röset som undersöktes var ungefär lika stort som det på krönet, men uppbyggt på ett annat sätt. I mitten fanns ett stenblock omgivet av en stenpackning och en mindre kantkedja. Här låg enstaka brända ben och några ca 4 000 år gamla keramikskärvor från stenåldern. Vid olika tillfällen har sedan den äldre kärnan byggts på med stora mängder skärvig sten, och vid varje tillfälle begränsats av nya kantkedjor. Bland skärvstenen i en av dessa påbyggnadsfaser hittade vi keramik från övergången bronsålder/järnålder, ca 500-600 år f.Kr. Det visar tydligt att anläggningen, som närmast är att betrakta som en skärvstenshög, existerat och byggts på, under loppet av flera tusen år. Förslagsvis har det haft någon slags rituell betydelse.

Gravar från yngre bronsåldern

På sluttampen av grävningen undersöktes stensättningarna. Dessa var mindre än de två stora rösena, ungefär tre-sex meter i diameter och betydligt lägre, och de låg alla i ett kluster direkt på en berghäll som stack fram i landskapet. I flera av anläggningarna hittades keramikkrukor med brända människoben och i två av krukorna fanns även ringar av brons. Gravarna kan antagligen dateras till yngre bronsåldern, ca 1100–500 f.Kr.

Keramik rensas fram och ben tas om hand i en av stensättningarna.

 

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Lotten Haglund
Lotten Haglund

Arkeolog

Kristina Jansson

Arkeolog