Fossil åker i Smålandsstenar

Innan utredningen, som gjordes hösten 2011, fanns inga registrerade fornlämningar på platsen. När vi inventerade området hittade vi tre gravhögar och terrasserad fossil åker. När undersökningen genomfördes hittades också en stenåldershydda samt eldstäder och konstruktioner från yngre bronsålder och äldre järnålder. I detta avsnitt av månadens historia tänkte jag dock fokusera på den fossila åkermarken.

Odlingsytor

Oftast när vi stöter på fossil åker är det i form av röjningsrösen, vilket egentligen bara är restprodukter från odlingen. Det är oftast svårt att utifrån rösena identifiera själva odlingsytorna. I det här fallet saknar vi röjningsrösena helt men har god koll på de odlade ytorna. Hur kommer det sig? Jo, odlingsmarken ligger på en kulle och dess östliga sluttningar. För att hålla matjorden på plats har man byggt terrasser. Avsaknaden av röjningsrösen beror på att man byggt terrasserna av röjningsstenen. Terrasserna är allt från dryga decimetern upp till mer än meter höga. En del av odlingsytorna formar sig strukturerat i form av långa parceller, ca 15 m breda och upp till ca 80 m långa. I anslutning till kullen är odlingsytorna mer organiskt formade i förhållande till topografin.

Gammal odlingsmark

Hur gammal är då den här odlingsmarken? Vad vi kan konstatera är att flera av de vikingatida gravarna är bortodlade och att terrasserna ansluter till de tre kvarvarande högarna, vilket visar att odlingen skett i ett senare skede än gravarna. I en pollenstapel som togs i en mosse dryga 100 m öster om undersökningsområdet kunde man belägga en intensiv odlingsfas under 1200-talet och en under 17- och 1800-talet. Informationen från storskifteskartan från 1750 visar att området då bestod av utmark och bete, vilket antyder att området inte odlades under denna period. Det är inget litet arbete som lagts ned för att skapa en odlingsmiljö av den här storleken, ca 2,5 hektar ha. Detta tyder på att det är ingenting man genomfört tillfälligt utan marken har nog brukats under en längre period. Utifrån detta kan man sannolikt säga att odlingen relaterar till den odlingstopp under 1200-talet som redovisas i pollendiagrammet. Vi har också tagit kol i några av terrasskanterna. Dessa är dock inte daterade än men förhoppningsvis kan de kasta mer ljus över områdes placering i tid.

Yngre och äldre åkrar

Utöver pollen- och kolproverna har också området fosfatkarterats, ett prov var tionde meter på hela ytan. Tanken med det är att försöka få en koll på om åkerytorna är olika intensivt gödslade och på så sätt kunna skilja på yngre och äldre åkrar. Vi har kunnat se, genom de terrasskanter som överlappar varandra, att det finns olika tidsskikt i området. Intensivt odlade ytor är sannolikt yngre.

Laserskanning

Terrasskanterna har också noggrant karterats, både genom visuell besiktning och genom laserskanning. Laserskanning går till så att man flyger över ett område och skickar en laserstråle mot marken och kan på så sätt mäta punkter med exakt höjd. Med hjälp av dessa kan man sen skapa en 3-dimentionell bild av områdets topografi.

Förhoppningsvis kan vi genom dessa prover och karteringar få en hyfsat god bild av odlingen och odlingsintensiteten i området, både vad gäller dateringen och kanske vad som odlats genom att studera pollendiagrammen i detalj. Området har ju förvisso fler intressanta lämningar från olika tidsperioder men det kommer jag att avhandla vid ett senare tillfälle.