Fossil åker och två gravar i Mullsjö

En vanlig sorts fornlämning som Jönköpings läns museums arkeologer brukar undersöka är områden med fossil åkermark. Det är områden med spår efter äldre tiders odling. Speciellt utmärkande för en fossil åker är förekomsten av röjningsrösen – alltså stenar som har rensats bort från åkerytor och lagts upp i högar.

De ligger gärna i kanterna av mer tomma ytor, där själva odlingen har skett. Det kan även finnas spår i form av stenmurar eller så kallade stensträngar och terrasskanter. Länsmuseet har undersökt fossil åker både inom och utanför länet på ett stort antal platser och undersökningarna har givit kunskap om äldre tiders odling och markanvändning och även skapat underlag som kan användas för att jämföra olika platser med varandra.

De allra flesta arkeologiska undersökningar som utförs görs inom områden som ska bebyggas, till exempel av en väg eller en byggnad. I områden med högt exploateringstryck har ofta fler arkeologiska insatser gjorts och kunskapen om äldre tiders markanvändning är därmed större i dessa områden. I andra områden har det skett färre exploateringar. Ett sådant område är trakterna kring Mullsjö. Här har till exempel endast ett område med fossil åker undersökts tidigare, nämligen två ytor intill varandra i Ruder i Nykyrka socken, som undersöktes 2019. Analyser från röjningsrösen samt en terrasskant där visade att området har använts som åker från 1200-talet fram till 1500 – 1600-talen. Analyserna kunde även berätta att det odlats råg, vete, korn och bovete, samt även hampa för reptillverkning, på platsen men även att den under vissa perioder har använts som betesmark.

Industriområde på fossil åkermark

Under maj 2022 fick vi möjlighet att undersöka ytterligare ett område med fossil åker i Mullsjö kommun. Den här gången var det inom fastigheten Gunnarsbo, nordväst om Mullsjö och ca 3,5 kilometer nordväst om den fossila åkern i Ruder. Här vill Mullsjö kommun utvidga ett industriområde på en plats där det sedan tidigare var känt att det finns fossil åkermark med ett större antal röjningsrösen. Det var även känt att en förhistorisk grav finns på platsen. För att kunna gå vidare i planerna hade länsstyrelsen beslutat att en arkeologisk förundersökning skulle genomföras. I samband med undersökningen skulle alla enskilda röjningsrösen mätas in med GPS. Totalt blev det ca 120 stycken. I takt med att röjningsrösena mättes in blev det tydligt att dessa hade placerats i kanterna på öppnare ytor där själva åkermarken har funnits (bild 1).

Pollen berättar om utveckling

Vi skulle även välja ett tiotal rösen som skulle halveras med grävmaskin, rensas upp, ritas och provtas. I varje röse togs två kolprov, för datering, samt två pollenprov för att se hur markanvändningen har sett ut. Proven togs från nivåer under stenpackningen som kan tänkas representera anläggningsfasen respektive brukningsfasen i rösets fyllning. Ett problem med datering av kol i ett röjningsröse är att vi inte kan vara säkra på att kolet som dateras egentligen hör till den fas vi vill datera, det kan ju till exempel vara kol från en skogsbrand långt tidigare som hamnat i röset. Därför utgör pollenanalyserna ett värdefullt komplement till dateringsproverna. Genom att se på förekomsten, eller avsaknaden, av vissa pollentyper kan en relativ datering göras. Ett exempel är att om provet innehåller mycket granpollen bör det ha deponerats omkring eller efter 1300-talet eftersom granen etablerades tidigast runt år 1100 i Mullsjö-trakten.

Nyligen fick vi tillbaka resultaten från pollenanalyserna och de visade att de äldsta röjningsrösena tillkommit redan omkring 700 – 900-talen medan flerparten verkar höra till 1100 – 1300-talen. Pollenanalysen berättar hur landskapet har utvecklats under den tid som röjningsrösena har funnits. Från början har små åkerlappar tagits i bruk i en miljö annars präglad av skogsdungar bestående av främst björk och vissa andra lövträd. Både ängs- och hagmarker har förekommit i närheten och djur har betat i området. Med tiden etableras även tall och senare även gran. Gräsmark tar större områden i anspråk och betestrycket blir större. Detta leder senare till att hedmarker bildas i större utsträckning. Precis som i Ruder finns belägg för att man odlade råg, vete, korn och bovete på platsen. Även här påträffades också pollen av hampa och dessutom lin. Sannolikt har en del rösen även tillkommit i ett sentida skede eftersom området fungerat som inägomarker till ett torp under Stora Gålleryd under 1800-talet. I några av rösena förekom också kol med en mer sentida datering.

I undersökningsplanen ingick även att med hjälp av grävmaskin gräva sökschakt med jämna mellanrum över undersökningsytan för att se ifall några boplatslämningar fanns på platsen. Det kunde vi konstatera att det inte fanns.

Gravar i krönläge

Den sista uppgiften inom ramen för förundersökningen var att torva av och rensa fram graven. Denna är en så kallad stensättning med en typisk placering på ett krönläge i landskapet med utsikt mot väst. Graven har med andra ord varit väl synlig från detta håll. En rolig sak var att vi, i samband med karteringen av röjningsrösena, påträffade ytterligare en grav i ett nästan identiskt krönläge endast 40 meter söder om den första graven. Så nu hade vi två gravar att rensa fram.

I hela Mullsjö kommun finns en hel del förhistoriska gravfält och enskilda gravar men just i området kring Gunnarsbo finns inte så många kända. Närmast är resterna efter en domarring omkring 600 meter söder om gravarna vi nu rensat fram, samt ett röse en dryg kilometer åt norr. Efter att vi hade rensat fram de bägge gravarna kunde vi konstatera att de även var likartade i storlek (6-7 meter i diameter) samt uppbyggnad (stenar möjligen i 2-3 skikt).

Gravarna är endast framrensade och det kommer att krävas fler arkeologiska insatser ifall marken där de ligger ska exploateras. Den fossila åkern däremot är i samband med förundersökningen färdigundersökt.

Källor:

Haglund, Lotten & Jansson, Kristina. 2023.Äldre gravar och brukningsmarker i Gunnarsbo. Arkeologisk förundersökning av fossil åkermark L1970:3017, stensättning L1970:3018 samt nyupptäckt stensättning L2022:2590, inför planerad industrietablering inom fastigheten Gunnarsbo 1:3, Nykyrka socken i Mullsjö kommun, Jönköpings län. Arkeologisk rapport 2023:07.

Ödeén, Anna. 2020. Medeltida åkrar i Ruder. Arkeologisk förundersökning av fossil åker L1970:3194 och L1970:3180 inom fastigheten Nykyrka Ruder 1:7, Nykyrka socken i Mullsjö kommun, Jönköpings län. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 2020:16.