En oväntad stenåldershydda

Innan utredningen, som gjordes hösten 2011, fanns inga registrerade fornlämningar på platsen. När vi inventerade området hittade vi tre gravhögar och terrasserad fossil åker. När undersökningen genomfördes hittades också en stenåldershydda samt eldstäder och konstruktioner från yngre bronsålder och äldre järnålder. I detta avsnitt av månadens historia tänkte jag nämna något kring stenåldershyddan.

När vi schaktade för att begränsa det vikingatida gravfältet noterade vi helt plötsligt ett antal gråa färgningar i sanden. Vi insåg rätt snart att de inte hade med gravfältet att göra. Vid framrensningen av anläggningarna upptäckte vi att en av dessa innehöll bearbetad flinta. Anläggningen var oval och ca 4,5 x 3,5 meter stor. Efter en del rensande började vi genom flintans spridning inse att det rörde sig om en hydda. Utifrån spridningsbilden kunde vi identifiera hyddans ingång och vi kunde också notera att flintan avtog längre in i hyddan. Även utanför, i direkt anslutning till hyddans ingång, fanns ett ca 4 x 5 meter stort område med spridd flinta. Efter ytterligare rensning kunde vi konstatera att strax innanför öppningen låg en härd. Den innehöll i stort sett inget kol utan bestod av en grå färgning med några skörbrända stenar i. Det kunde också konstateras att den övervägande delen flinta som hittades i härden var eldpåverkad. Vi hittade också ett antal stolphål, främst i hyddans bakre del då den främre delen, från ingången sett, var delvis störd av en rotvälta. Stolphålen följde relativt väl färgningens yttre begränsning men var svåra att tolka då ingen tydlig symmetri fanns. Ytterligare en härd påträffades ca 1,5 meter utanför ingången.

Flintan som vi hittade bestod av avslag och splitter men också till en betydande del av mikrospån samt sju mikrospånkärnor. Alla kärnor påträffades strax utanför hyddan på ett område knappt större än ett par kvadratmeter.

Fosfatprover togs i hyddan och på aktivitetsområdet utanför för att eventuellt kunna utläsa spår av dumpat organiskt avfall i och i anslutning till hyddan. Resultaten från proverna visade sig ge ett resultat som var över förväntan. Jag är medveten om det finns flera källkritiska faktorer att ta hänsyn till men dessa får vänta tills arbetet med rapporten börjar. Nåväl, resultaten visade att inne i hyddan var värdena högst längs väggarna och minskade successivt mot centrum. Kanske har man städat centralt i hyddan genom att slänga avfallet ut mot väggarna. Strax intill härden uppmättes också en tydlig förhöjning. Området mellan hyddan och härden utanför visade också på en tydlig förhöjning men de högsta värdena finns knappt två meter bakom härden, från hyddan sett. Med lite fantasi kan man tänka sig att detta markerar platsen där man dumpar fiskrens och annat avfall vid matlagning.

Vad är det då för datering på hyddan? Flintan som redskapsmässigt enbart bestod av mikrospån och mikrospånkärnor kan relateras till maglemosekulturen (sydskandinavisk stenålder, ca 7500-6000 f.Kr.). Härden i hyddan ¹⁴C-daterades till 8100 BP (before present) vilket placerar hyddan i slutet av maglemosetid.

Det finns flera intressanta aspekter att diskutera kring den här hyddan. Vad hade den för funktion? Var det en jaktstation, vilket kanske flintmaterialet antyder? Användes den enbart under viss tid på året? Hyddan låg inte vid något större vattendrag som andra mesolitiska lämningar nästan uteslutande gör i området. Det var ca 500 meter till Nissan och drygt den sträckan till närmaste sjö. Är detta läge kanske vanligare än vi tror? Dessa och flera spännande frågeställningar kommer att avhandlas i rapporten som kommer att färdigställas någon gång under 2014.