Kulturvärde = mervärde

Kulturmiljövården och skydd av värdefulla byggnader, miljöer och landskap får oftast oförskyllt stämpeln av att vara ett hinder och en ”död hand” över platsen. När det handlar om att göra förändringar går det oftast att hitta lösningar som kan vara till gagn för fastighetsägaren utan att kulturvärden spolieras, men det handlar om att ha kunskap för att kunna göra de rätta avvägningarna. Väl förvaltade kulturvärden ger istället mervärden ur flera aspekter, de skapar ”attraktivitet” som det så ofta står i kommunala och regionala utvecklingsprogram.

Det kan handla om läsbarhet, att i stadsrummet eller landskapet se och förstå årsringarna, att kunna ana de olika historiska skikten. En fysisk byggnad i sig utgör ett tidsdokument antingen det är en medeltida kyrka, ett stadshus från 1790 eller ett flerbostadhus från 1950-talet. Men också de långa linjerna i landskapet, strukturer, väg- och gatunät, vårdträd och alléer är en del av det historiska djupet i vår närmiljö. Ju mera kunskap man har ju mera kan man kanske förstå och läsa.  Men oavsett om man kan läsa alla dessa lager eller inte känner de flesta om en miljö upplevs som trivsam eller inte, om man kan hitta och identifiera sig. De äldre strukturerna bidrar ofta till balansen, den inte helt raka gatan ger liv och en naturlig rörelse i gaturummet, skalan likaså – det lilla uppbrutna kvarteret med ett antal enskilda byggnader ger mångfald och skapar naturliga orienteringspunkter.

En sparad industribyggnad i ett omdanat industriområde ger en åminnelse om vad som tidigare har funnits på platsen och kan bli en oas i ett annars helt nybyggt och lite anonymt område. Historien ger oss rötter och placerar oss i ett rikare sammanhang.

Kultur- och naturvärden skapar mervärden för både individ och samhälle! Det finns dessutom undersökningar som visar att kulturvärden också ger rent ekonomiska mervärden.

Britt-Marie Börjesgård