Kung Sverkers den äldres kyrka?

Frågetecknen kring Brahekyrkan på Visingsö har varit många gällande dess byggnadstid. Före grevarna Brahe på 1600-talet  totalomdanade byggnaden var den en romansk sockenkyrka med namnet Ströja. Kvar idag står det mäktiga västtornet och delar av långhusgaveln. Men bara de spåren vittnar om en plats av betydelse. Tornet har påkostad utsmyckning i sandsten i sina rundbågiga ljudgluggar, men mest intressant är en stormannavåning en trappa upp. I väggen mot vad som var den gamla romanska kyrkan finns en altarnisch och öppningar som bör ha mynnat på en läktare i kyrkorummet. Detta var platsen för en mäktig stormans offentliga framträdanden respektive privata gudstjänster. Konceptet som har kontinentala förebilder kallas västverk eller empor och går i grunden tillbaka till Karl den stores palatskyrka i Aachen. Den utformning som tornvåningen har i Brahekyrkan har sina motsvarigheter i östgötska kyrkor som Askeby, Bankekind, Källstad m fl. En gemensam nämnare är den förmodade kopplingen till den sverkerska kungaätten, den ena av de båda ätter som stred om makten i det framväxande kungariket Sverige på 1100- och 1200-talen. Östergötland var sverkrarnas hemvist, likaså Visingsö av källorna att döma. Frågan som många gångar ställts är om Ströja kyrka/Brahekyrkan byggts av någon av de sverkerska kungarna som en patronatskyrka, en kyrka som i sin arkitektur uttrycker byggherrens status och där denne hade rätt att utse präst.

Romanska ljudöppningar med utsmyckning i sandsten.

Stormannavåningens vägg mot kyrkan med altarnisch och två rundbågsöppningar.

Kanske kommer vi nu ett steg närmare ett svar på frågan. Inom ramen för en planerad bok om Brahekyrkan skriver fil. dr. Ing-Marie Nilsson ett kapitel om den romanska Ströja kyrka. Hon har tidigare disputerat i historisk arkeologi vid Lunds universitet på Hallands medeltidskyrkor. Vid ett besök i det gamla västtornet uppmärksammade Ing-Marie och undertecknad att det i trapphusets valv fanns kvar en formplanka från slagningen av valvet när tornet byggdes. Det fantastiska var att det var den enda av dessa plankor som inte hade brutits bort. Därtill var den möjlig att plocka ned i ett stycke, vilket öppnade för möjligheten att kunna få en datering av tornet genom dendrokronologi.

Valvslagningsbräda i tornets spiraltrappa, den enda trädetalj som med säkerhet kunde knytas till tornets byggande.

Dendrokronologi är datering med hjälp av årsringar och kan i bästa fall ge exakt fällningsår för timret. Därtill kan information utvinnas om var virket är fällt. Plankan skickades väl förpackad ner till Hans Linderson på Nationella laboratoriet för vedanatomi på Lunds universitet. Ett väl placerat snitt genom plankan kunde berätta att den fällts någon gång mellan 1135 och 1175, troligast dock senast 1155. I sådana fall sammanfaller tornets uppförande med kung Sverker den äldres regering (ca 1134-1156). Därtill är trädet fällt någonstans på Vätterns östsida, de gamla sverkerska bygderna! Av iakttagelser i tornet kan det även antas att det uppfördes vid en redan stående romansk stenkyrka. Ströja kyrka bör alltså ha byggts någon gång under 1100-talets första decennier. Med sitt västverk kan kyrkan ha varit avsedd som en tydlig manifestation av en ny kungaätts makt.

Robin Gullbrandsson