Kvarteret Mässingen
Publicerat: 22 sep, 2014Arkeologi i kvarteret Mässingen
Precis som i Jönköping skedde stora förändringar i Norrköping under 1600-talets första årtionden. Hertigen av Östergötland uppförde sitt nya residens och industrier som vapenfaktori och mässingsbruk tillkom. Mycket skedde med hjälp av utländskt, främst holländskt och tyskt, kapital och kunskap. Industriidkare som Louis De Geer bidrog aktivt till stadens utveckling. Utgrävningar i lämningarna efter hans palats på Saltängen invid Motala ström visar hur modernt och praktfullt en internationell finansbarons liv kunde te sig i stormaktstidens Sverige.
Tomterna som nu undersöks ligger strax nordväst om De Geers bostad. De representerar en medvetet planerad utvidgning av stadsområdet och har ägts av mässingsbruket. Men vem har egentligen bott där? Brukets egen personal eller andra hyresgäster? Och varför avstannade utbygganden av kvarteren? De frågorna återstår att besvara. Liksom spörsmål kring vad som egentligen skedde i samband med stadsbranden år 1655 och vid de ryska truppernas härjningar 1719. Hur återhämtade sig staden och dess invånare?
Idag är den öppna platsen invid Rodgagatan mest känd som bussterminal intill järnvässtationen. Men i markens ryms spår efter mänskligt liv under flera sekler. Det är precis de spåren som Ann-Marie, Kristina, Ilona och Annika från Jönköpings läns museum försöker hitta och tyda på rätt sätt tillsammans med kollegorna Ann-Charlott, Maria, Joel och Mikko från Östergötlands museum. Så spännande när vi börjar se parallellerna mellan dessa båda betydelsefulla 1600-talsstäder!
Läs även om Kvarteret Mässingen på våra kollegors blogg:
Arkeologi och byggnadsvård i Östergötland (Östergötlands museums blogg) >