Arkeologi Västra Storgatan/Kyrkogatan

Här låg en gång den medeltida kyrkan S:t Nicolai med tillhörande kyrkogård. Senare anlades slottsvallgravar i området. Nu undersöker våra arkeologer platsens historia innan gatan byggs om för framtiden.

Området är en fornlämning och grävningen sker på uppdrag av Länsstyrelsen.

Varför gräver arkeologerna här?

Utgrävningarna som nu pågår i korsningen Västra Storgatan/Kyrkogatan utförs av arkeologer från Jönköpings läns museum. Att arkeologin kommit in i bilden beror på att här har den medeltida kyrkan och kyrkogården tidigare legat och senare grävdes vallgravarna till Jönköpings slott. Det betyder att området är en lagskyddad fornlämning som måste undersökas innan den får tas bort. Undersökningen i korsningen sker på uppdrag av Länsstyrelsen och bekostas av Jönköpings kommun.

Läs mer om beläggnings- och vägarbetet på Jönköpings kommuns hemsida.

Vad har vi hittat tidigare?

• Över 700 skelett vid tidigare hus- och ledningsarbeten – gravar daterade till 1100–1600-tal.
• En husgrund och ett mynt från 1540, troligen kopplad till kyrkan.
• Området blev på 1600-talet en del av Jönköpings slott men återtogs av staden på 1700-talet.

Vad hoppas vi hitta nu?

Vi hoppas få en tydligare bild av kyrkans storlek och platsens utveckling – från kyrkogård till slott, till stad igen.

Eventuella mindre fynd som hittas på platsen kommer förhoppningsvis kunna visas upp på museet framöver. Håll utkik!

S:t Nicolai

Här har den medeltida kyrkan S:t Nicolai legat med tillhörande kyrkogård. Vi vet ytterst lite om hur kyrkan har sett ut, endast en enkel skiss finns bevarad. Kyrkan brändes vid flera tillfällen då den danska armén anföll staden och efter det sista anfallet 1612 så lät man kyrkan förfalla innan den slutligen sprängdes några år senare.

Vid tidigare mindre undersökningar har delar av murar efter kyrkan framkommit inom det aktuella området, se nr 73 på kartan längre ner. Museets förhoppning är att nu få en tydligare bild av hur stor kyrkan har varit.

Drönarbilder från området

Delar i öster försvann

Den medeltida kyrkogården har haft sin utbredning runt kyrkan. Delarna i öster försvann redan under 1600-talet då slottets vallgravar grävdes. Mängder av skelett har framkommit vid husbyggnation och ledningsgrävningar väster och söder om kyrkan. Inom kvarteret Graniten, Kyrkogatan 6, hittades stora mänger skelett vid två tillfällen med över sammanlagt 400 kranier, nr 49, 50 på kartan här nedanför.

Läs mer om den medeltida stadskyrkan i Jönköping.

Tidigare undersökningar

 I Västra Storgatan har mindre schaktningar för ledningar vid flera tillfällen resulterat i att samlingar av skelett har framkommit. Dessa har inte alltid kunnat dateras men vid den större undersökningen 1999, i höjd med Rådhuset vid Kyrkogatan, framkom närmare 100 gravar i flera skikt med dateringar från 1100-talet efter Kristus fram till 1583, karta nr 225a.

De lämningar av skelett från kyrkogården och murar efter kyrkan som hittats i Kyrkogatan och Västra Storgatan tidigare.

Mynt och slottsområdet

I hörnet av Parkgatan/Västra Storgatan, framkom en husgrund byggd av sten och kalkbruk med 2–3 golvnivåer. Möjligen så har byggnaden hört ihop med den medeltida kyrkan. Här hittades en så kallad klipping, ett mynt från 1540, nummer på karta 160.

På 1640-talet införlivades område för den gamla kyrkan till slottsområdet då en förborg och ett vallgravssystem uppfördes. Efter freden i Roskilde 1658 behövdes inte längre fästningen och efter en eldsvåda 1737 raserades murarna och införlivades med den nya stadsutvidgningen västerut där den medeltida staden tidigare låg.