Vid vårdagjämningen är dag och natt lika långa

Vårdagjämningen ? då natt och dag är lika långa ? infaller enligt vår gregorianska kalender som infördes 1753, den 21 mars. Enligt folklig tideräkning och den gamla kalendern låg vårdagjämningen den 25 mars, det vill säga på Vårfrudagen, jungfru Marie bebådelsedag. För folk som hade boskapsskötsel och åkerbruk måste tiden omkring vårdagjämningen varit oerhört betydelsefull. Man kunde börja leva efter dagsljuset igen, en ny odlingsperiod skulle ta sin början. Till vårfrudagen skulle alla vinterarbetena vara avslutade. Ingen fick hugga i skogen längre, ingen spinna eller väva. Innearbetena på kvällarna vid brasan eller vid tända lampor var över, ljus var dyra och man fick spara på talgen Sommarhalvåret och våren började med allt vad det kunde innebära. Dagarna blir längre och vårbruket väntar. Från och med nu borde man lägga sig vid dagsljus ? och gå upp desto tidigare och sätta in alla krafter på vårarbetet.

På vårfrudagen är ju våfflorna en stående rätt. Till och med i almanackorna har nu våffeldagen blivit en vanlig beteckning istället för Vår Frus dag och jungfru Marie Bebådelsedag. Jag tror att förr var våfflor eller godrån som de också kunde kallas, en festrätt och framför allt vid denna högtid på året och då det passade väldigt bra att äta en rätt med färska ägg då hönsen hade börjat värpa igen efter vintern.

Margaretha Engstedt, antikvarie