Kvinnor som inte syns

Det började på en konferens i Göteborg där Wikimedia presenterade verktyget Histropedia. Jag bläddrade många hundra år bakåt bland Histropedias bilder på kända personer i historien. Där fanns inga kvinnor med bland bilderna. Jag tittade igen, nej inte någon kvinna ploppade upp i bildflödet. Var det verkligen så att kvinnor genom tiderna inte åstadkommit något alls? Jag frågade på twitter och fick svaret: ?De flesta som skriver in på Wikipedia är män, så då blir det mest män som skrivs in?.

Jag började undersöka hur kvinnor presenterats i historien och hittade Utbildningsdepartementets rapport ?Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia.?

I rapporten framkommer det att ungefär 13% av de namngivna i svenska skolböcker i historia är kvinnor och att det inte ens är så att det tillkommer fler kvinnor ju längre fram i historien ? snarare tvärtom. Och det är inte heller så att kvinnor inte gjort betydelsefulla insatser, vi har ju ändå alltid funnits sida vid sida med männen. Men varför skrivs då inte kvinnor in i historien? Ja, av gammal vana har de som skriver in i historieböckerna fokuserat på männen. Så enkelt. Och så stora konsekvenser det får.

Vad händer i en värld där kvinnor inte syns? Vad händer när ungdomar läser att det bara är män som gjort betydelsefulla insatser? Vilka förebilder skapar vi? Vad händer i en värld där makt och krig är överrepresenterat och där de sociala insatserna för ett bättre liv bara blir obetydliga saker som nämns då män är inblandade?

Dessa frågor blev centrala när jag skulle börja producera en utställning som egentligen skulle handla om något helt annat.

Jag lyckades övertyga min chef om vikten av att synliggöra kvinnor i historien och ville använda en metod som jag hade lärt mig i London av Joe Lambert och på Fojo Media Institute; digital storytelling eller som vi säger på svenska digitala berättelser. Så föddes utställningen ?100 år av glömska? för att synliggöra kvinnor i historien.

Kvinnor i länet deltog i olika workshopar och skapade sina egna berättelser. Berättelser som vi klippte till filmer och nu visas i utställningen.

Många av filmerna är dramatiska men det handlar om vardagliga kvinnoöden, undanskymda kvinnohistorier som inte brukar uppmärksammas men som nu syns. Utställningen visar på att vi fortfarande har en lång bit kvar att gå innan vi kvinnor, inte bara i teorin utan även i praktiken, ses som likvärdiga medborgare.

Utställningen har fått mycket uppmärksamhet i media och en recensent har jämfört utställningen med Svetlana Aleksijevitjs vittnesmålsromaner.

Vi startade också wikipediakurser på museet. Wikipedia används flitigt och fungerar numera nästan som ett encyklopedi. Det finns ungefär fyra gånger så många artiklar om män än om kvinnor. Det finns kvinnor i Jönköpings län som gjort stora insatser och påverkat historien men ändå inte syns. Det ville vi ändra på. På självaste internationella kvinnodagen skrev vi in Calla Sundbeck – en känd fotograf i Gränna och redan innan hade vi skrivit in Adèle Wetterlind som var aktiv i grundandet av Sverige Folkskollärarinneförbund och som var den första kvinnliga cyklist i Jönköping som cyklade genom södra Sverige propagerande för kvinnlig rösträtt.

Vi kommer fortsätta skriva in kvinnor i Wikipedia och även förbättra de korta presentationerna som brukar finnas av kvinnor som redan är inskrivna.

Vi har nu sett att andra museer tagit över vår idé och tycker det är fantastiskt.

Vi är så tacksamma för all hjälp vi fått av de som jobbar på Wikimedia och vill verkligen stötta Wikipedia så att det blir ett mer nyanserat uppslagsverk eftersom så många använder det.

Jag vill tro, och hoppas, att vi kan göra skillnad.

Conchi Gonzalez

Producent, och fotograf på Jönköpings läns museum