Från bokmässan

Vad passar bättre i bloggen Samlingar än att rapportera om ett seminarium om 101 föremål ur Sveriges historia. Historikerparet Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison har i boken med ovanstående titel valt ut föremål som de anser är betydelsefulla för sin tid, och berättar om vårt land från forntid till nutid.

Nu berättade de engagerat och livligt om sina favoritföremål i boken. De resonerade även om sina ”manliga” respektive ”kvinnliga” val av föremål. Katarina tycker om juveler och smycken och hade bl.a. som favorit ett halsband designat av Estrid Ericson, inspirerat av ett etrusktiskt fynd och fortfarande i produktion. Absoluta favoriten var dock en dampotta i ostindiskt 1700-talsporslinsom ”en förmögen dam har finkissat i” och hon hade gärna sett den på bokens omslag.

Nu hamnade den på bokryggen istället. Dick i sin tur erkände utan omsvep att han gärna ville ha med svärd och vapen men de föremål han valde att visa idag var en fejkad mumie samt – och nu blev det lite extra intressant för vår del – en fallskärm av papper som han funnit på Industrimuseet i Gislaved.

Fallskärmarna av papper från Nissafors hade använts för att leverera förnödenheter till norska motståndsrörelsen så vitt jag förstod. Ännu lite lokal anknytning blev det med det sista föremålet – en broderad nådeansökan förfärdigad i Jönköping av en för mord dömd kvinna under 1800-talets första år. Men den ses bättre på digitalt museum: Klagoskrift

Dick tryckte med emfas på att en historiker inte bara kan hålla sig till textkällor eftersom denne då lätt missar det som har valts bort av tidernas historieskrivare. han talade i stället om att välja in historia! Och att gå till föremålen!