Teaterkulisser i Smålands Anneberg

Så inleddes ett blogginlägg på länsmuseets hemsida, under bloggen Byggnadsvård, i november 2013. Februari månads historia ger en lite utförligare bild av de konstverk som dessa kulisser utgör.

Kort tillbakablick

I Smålands Anneberg fanns på sin tid både tändsticksfabrik och tapetfabrik, och samhället hade ett ganska högt invånarantal. I början av 1900-talet anlades en park, i första hand tänkt för tändsticksfabrikens arbetare. Detta blev ett första Folkets Hus. Men 1915 planerades för ett nytt Föreningshus. Det invigdes 10 december 1916 och kulisserna, som denna historia handlar om, tillverkades och målades till Föreningshusets teater. Målarmästare och konstnär var A.W. Kahleis, som hade sin firma i Stockholm. En av föreningen Pilaboparkens medlemmar har i sin ägo en affisch från Annebergs Teater 8 april 1917, då skådespelet Skogen framfördes av Annebergs Amatörsällskap. Där gav kulisserna dekorativ inramning till föreställningen.

Om A.W. Kahleis vet vi inte mycket. Han finns nämnd i en dokumentation som gjorts av ett bostadshus på Hornsgatan i Stockholm, byggt 1906-08: under taket bred målad fris med romantiska blomstermotiv mot blå himmel signerade A W Kahleis -80 och renoverade E Richardsson 1948, 1962 A Bergåse. Det finns en dokumentation i föreningen Pilaboparkens handlingar att han omkom genom drunkning i Stångån 1921 under ett uppdrag för Bjärka-Säby slott. Troligen hade Kahleis tyskt eller österrikiskt påbrå: någon eller några anteckningar på kulissernas baksidor är på tyska.

Föreningshuset i Anneberg revs 1969. Då togs kulisserna tillvara och har sedan dess haft sin plats i Pilaboparken. Här har de samsats med kulisser som hämtats från det nedlagda kavalleriregementet K4 i Eksjö. Även dessa kulisser är av A.W. Kahleis hand och har troligen använts i ett av ridhusen, för uppträdanden vid festliga tillfällen.

Delar av kulisserna har använts vid olika framträdanden i teaterladan under årens lopp, medan andra har stått orörda sedan flytten.

Kulisserna är målade i lim- eller temperafärg på kraftig bomullsväv, eller lakanslärft, som det står stämplat på en baksida. Materialet beställdes bland annat från firma Johansson & Carlander, Gamlestadens fabriker i Göteborg. Väven limmades upp på träreglar eller på nät beroende på hur de skulle användas. Kulisserna är anpassade för den aktuella scenen: heltäckande kulissdelar i fonden, medan sidostyckena mot salongen blir smalare och smalare ju längre ut de placeras, för att skapa perspektiv och djup.

Måtten varierar, de största delarna har en bredd på ca 5 meter och höjd på uppskattningsvis 3-4 meter. En utvikbar del har en större bredd, kanske uppåt 8 meter. De största delarna har hört till K4.

Det finns flera uppsättningar målade miljöer från skog, park, interiörer och exteriörer av olika slag. Lösa detaljer såsom öppna spisar, statyer, stenblock, småbuskar osv finns också. Detaljer som glasmålningar utförda på bakplåtsliknande papper blir mycket effektfulla då de belyses bakifrån. Likaså rullarna med träd och genombrutna lövverk, vilka rullats ut från scenens tak ger känslan av att skådespelet verkligen försiggår i naturen.

Föreningshuset verkar inte haft något större scenmaskineri. Kulisserna flyttas manuellt och stöttas av utfällbara reglar på baksidorna. Någon detalj fästs i golvet genom att en regel sticks ned i ett därför tillverkat hål. De delar som har krävt maskineri är ridån samt de nämnda trädrullarna som rullas ut.

Vad händer sen?

Det är ett stort ansvar för ett rikt arv som föreningen Pilaboparken har axlat. För flera år sedan gjorde föreningens medlemmar en inventering och beståndsuppteckning av kulisserna och 2011 gjordes ett åtgärdsprogram för vård och bevarande. I höstas gav länsstyrelsen ekonomiskt bidrag för att, inledningsvis under konservators ledning, göra vissa akutinsatser, som till exexmpel att laga trasiga dukdelar. För att kunna arbeta med kulisserna flyttades de till Pilaboparkens dansrotunda, som för ändamålet täckts in ordentligt. Här fanns nu gott om utrymme och samtidigt blev det fritt i teaterladan för att kunna åtgärda de mest akuta problemen där.  Detta arbete har sedan fortsatts under vintern.

Det finns fortfarande ett frågetecken för vad som kommer att ske med kulisserna i framtiden. Föreningen ser gärna att en del av dem stannar kvar i Pilaboparken, men att det givetvis vore roligt om många fler än parkens besökare fick ta del av dessa konstverk.