Bostäder för de mindre bemedlade
Publicerat: 26 feb, 2015
Taktassarna och skorstenens form skvallrar om att huset är från 1910-talet och ett av de egnahem som uppfördes på den nya tomterna på Brogård.
När man idag pratar om bostadspolitik och bostadsförsörjning nämns ofta ”miljonprogrammet” som det kanske främsta exemplet på statligt stöd för nya bostäder. Men frågan om bostadsförsörjning har varit en politiskt angelägen fråga redan från tidigt 1900-tal. År 1904 inrättades statliga egnahemslån, då framför allt för att stimulera etableringen av mindre gårdar. Men egnahemsföreningar bildades även i städerna för att råda bot på dåliga bostadsförhållanden. En begynnande industrialisering och urbanisering hade gjort att bostadsbristen var stor. Att ge även mindre bemedlade råd att bygga egna bostäder var en politik som de styrande kunde enas kring.
Från statligt håll hade man utöver lånen också ambitionen att underlätta för gemene man att kunna köpa tomtmark genom avstyckning av statlig mark, vilket stadsfästes den 31 december 1909 genom en Kungl. kungörelse angående förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar.
Utsnitt ur karta över Stora Brogård. Grundkartan är upprättad av förste lantmätare Yngve Ostwald 1909. De utlagda tomterna är inritade med blyerts.
Ett exempel på en sådan avsöndring ser vi i Bäckseda, på marks som idag betraktas som en del av Vetlanda stad. Ett tiotal tomter längs nuvarande Lasarettsgatans södra del avsöndrades från Brogård 1913. Brogård Stora var ett före detta löjtnantsboställe och därmed kronomark. Tomterna såldes genom anbudsförfarande och det var flera fabriksarbetare, en sågverksarbetare, en grindvakt och en åkare som stod som köpare.
Strukturen är idag ännu märkbar i miljön, egnahemsbebyggelsen ligger kvar längs Lasarettsgatans östra sida, söder om järnvägsspåret mot Målilla.
Britt-Marie Börjesgård
