Att välja kulturarvet

Att vi närmar oss val har väl inte gått någon förbi. Kulturnytt i Sveriges Radio P1 har i ett antal intressanta inslag lyft kultur- och kulturarvsfrågorna. Alla säger sig värna kulturarvet, men när det kommer till pengar är viljan inte längre lika tydlig.

Kulturnytt har bland annat ställt en enkät till landets kommuner om den egna kommunens antikvariska kompetens och mindre än var tredje av de svarande (221) hade en kommun- eller stadsantikvarie anställd.

I vårt län finns ingen tradition av att ha anställda antikvarier och Värnamo är den enda kommunen som har en kommunantikvarie. Även andra kommuner har kulturhistoriskt kunniga personer dock utan antikvariekomptens, anställda som kultursekreterare. Dessa personer är dock nästan alltid knutna till Kultur- och fritidsförvaltningar, vilket gör att kompetensen inom Miljö- och byggförvaltningar mycket vilar på vilket intresse och engagemang som eventuell stadsarkitekt och bygglovshandläggarna har i kulturarvsfrågorna. Detta är en otillfredsställande situation, kulturvärden, som alla säger sig värna, hotas att skadas eller raseras, då de underlag som finns oftast är otillräckliga att fatta beslut utifrån då all bebyggelse inte är utvärderad.

Länsmuseet besitter den kulturhistoriska kompetensen och delar gärna med oss. Men vi kan inte vara det kostnadsfria stöd gentemot kommunerna som vi tidigare har utgjort, då våra resurser har minskat. Och för att prioritera att köpa in kompetens från länsmuseet eller annan konsult behövs både insikt om vad man saknar och politisk vilja. Den insikten finns på vissa håll, men tyvärr inte överallt.

Kulturarvet tas för givet då det är en del av en orts historia och attraktionskraft. Men kulturarvsfrågorna behöver uppgraderas, från läpparnas bekännelse till praktisk handling. Kompetensen inom kommunerna behöver öka, då mycket av det faktiska bevarandet förväntas ske genom den kommunala plan- och bygglovsprocessen. De statliga pengar till byggnadsvård behöver ökas, de har legat still eller som för Jönköpings läns del snarare minskat under senare år.

Kulturmiljön i form av bebyggelse och landskap är ett arv, men för att arvet ska kunna föras vidare till kommande generationer så behöver det värnas och vårdas och det är inte gratis.

Britt-Marie Börjesgård