Från arkitektstudentens ritbord

Arkitekten Per Rudenstam genomgick sin utbildning i slutet av 1950-talet. Tack vare hans bevarade arkiv kan vi få en inblick i hur studenterna tränades inför yrkeslivet med ritövningar och hemuppgifter.

I de flesta arkitektbiografier framhålls varje arkitekts främsta verk. Ofta är dessa välkända byggnader också väldokumenterade och genomanalyserade. Berättelserna kring arkitekterna saknar ganska ofta det skede då arkitekten etablerade sin yrkesbana. Detta beror på att källmaterial från arkitektutbildningen och den första anställningen vanligen är sparsamt. Därför vet vi ofta bara lite om hur en arkitekt etablerade sin yrkeskarriär.

En av de mer kända arkitekterna i Jönköpings län under 1900-talets andra hälft var Per Rudenstam. Länsmuseet förvärvade omkring 2005 större delen av hans arkiv, som ett värdefullt forskningsmaterial. När Per Rudenstam nyligen gick bort erbjöds länsmuseet att överta ytterligare arkivmaterial. Bland annat ingick studieuppgifter som han utfört under sin utbildning vid Kungl. Tekniska högskolan (KTH) åren 1955–60. Sammantaget ger detta en intressant inblick i hur de blivande arkitekterna tränades att ta sig an uppdrag av skiftande karaktär.

Inträdesprovet till KTH

Per Rudenstam utbildade sig inledningsvis till ingenjör i Göteborg och praktiserade vid flera arkitektkontor. Han sökte in vid KTH 1955 och fick då göra ett inträdesprov på ett valt tema för att visa sina kunskaper – Vaktbyggnad vid huvudentré till större industri. Här gällde för de som sökte in till KTH att under en begränsad tid gestalta och rita upp en ändamålsenlig och tilltalande byggnad på ett bestämt tema. Per Rudenstam visar i sitt förslag en liten byggnad i en våning med ett sluttande pulpettak (se vinjettritningen). Invändigt består byggnaden av ett övervakningsrum och ett väntrum. I uppgiften ingick att redovisa alla fasader, byggnadens plan, närområdets utformning samt en perspektivskiss. På tidstypiskt sätt är byggnaden ytterst funktionell och huvudfasaden uppdelad i moduler där ett fönster, en dörr eller ett väggparti fyller respektive modul. Allt är hållet i en funktionalistisk stil och dekor saknas helt.

Målarateljé på Västkusten

När Rudenstam väl kommit in på KTH:s arkitektutbildning fick han 1956 som ”hemskiss” göra ett förslag till en målarateljé på Västkusten. Resultatet blev ett förslag till en låg betongbyggnad delvis försänkt i klippan för att få den att ”med materialval och formgivning sammansmälta med den bergiga karga västkustnaturen”.

Museum i Eskilstuna

En större uppgift inom utbildningen var att skapa ett förslag till museum i Eskilstuna hösten 1957. Platsen var det kvarter där de välbevarade Rademachersmedjorna än i dag är bevarade. Rudenstams förslag visar en U-formad museibyggnad i 1-2 våningar. Vi känner igen den sparsmakade funktionalismen, pulpettaken och modulindelningen av fasaderna från hans inträdesprov ett par år tidigare. Varken Rudenstams förslag eller någon annan museibyggnad kom att uppföras på platsen.

Sommarhem ”Trämandel”

Per Rudenstam kategoriserade gärna sig själv som funktionalist, men han kom också att fördjupa sig i traditionellt byggande, exempelvis vid alla de kyrkorestaureringar han medverkade vid genom åren. Ett exempel där han tog sig an en äldre byggnadstradition under studietiden var i skissuppgiften ”Sommarhem Trämandel”. Uppenbarligen rörde det sig om att göra en omgestaltning av en samling befintliga timmerbyggnader och av dem skapa en fritidsbostad för en familj. Förslaget innebar att ett par byggnader skulle sänkas några stockvarv och någon höjas. Av överblivet material skulle uthus kunna uppföras.

Kommunhuset i Gislaved

I slutskedet av Per Rudenstams utbildning tog han chansen att skapa ett förslag till ny stadsplan och nytt kommunhus i Gislaved. En arkitekttävling hade utlysts senvintern 1959 och 48 olika förslag lämnades in. Tävlingen vanns av arkitekt Voldemars Vasilis, Göteborg. I Rudenstams förslag bestod kommunalhuset mest av olikstora, klossformade byggnadskroppar enligt hans välbekanta modulsystem, men kommunfullmäktiges sessionssal framhävdes med mjukare former.

Tack vare arkitekt Per Rudenstams arkiv kan vi i framtiden utforska och förstå en arkitekts arbetssätt och villkor på ett intressant sätt.

Anders Franzén, antikvarie

Vill du läsa mer om Per Rudenstam och andra arkitekter som var verksamma i Jönköpings län rekommenderas boken Visioner och vardagsarkitektur, byggnadskonst i Jönköpings län under 1900-talet som gavs ut av länsmuseet 2007.