I skuggan av ett äppelträd HÖST – Jönköpings läns museum

HÖST

Ibland sägs att ett äpple om dagen är bra för magen. Kanske det. I vart fall innehåller ett oskalat, inhemskt äpple vitaminer och mineraler, kalium och fibrer.

Redan för cirka 2800 år sedan användes äpplet som medicinalväxt. Förr fanns huskurer som exempelvis påstod att frukt med skal dödade skadliga bakterier och att sömnlöshet kunde motas om man åt litet äppelmos vid sängdags.

JOHANNES RÖD HÖST

Historia: Salufördes av Jönköpings Plantskolor under 1920–40-talen. Enligt uppgift av ägaren C.J. Ericsson hämtade han ympkvistar från Schweiz, där han tidigare arbetat. Han förökade senare upp sorten och den har fått en viss spridning runt Jönköping och småländska höglandet.

Växtsätt: Trädet är medelstort, starkväxande, friskt och sannolikt mycket vinterhärdigt. Kan troligen odlas även i zon 5.

Blomning: Tidig blomning, starkt rosa knoppar och vita blommor.

Fruktens kännetecken: Frukten är medelstor till stor, valsformig. Färgen är gröngul, försedd med en vacker rödstrimmig rodnad. Skalet är karaktäristiskt hamrat, något fett. Fruktköttet är något grovt, krispigt och rödfärgat närmast skalet.

Smak och mognadstid: Saftigt, sött med god arom. Mognar i slutet av september och hållbart till november.

Erfarenheter och rekommendationer: En äpplesort som aldrig gör en besviken och ofta bär frukt varje år. Vackert, något hängande växtsätt, riklig blomning och mycket vackra och stora frukter. Som dessutom är goda! Rekommenderad odlingszon: 1-4 (5).

ur Äldre äpplesorter för dagens trädgårdar, Björn Kalin, SLU 2019

ANDRA SOM GILLAR ÄPPLEN

Det finns fler som gillar äpplen
Skadedjur och ohyra som kvalster, bladlöss och andra insekter kan skada träd, blad och frukt.

Frostfjäril Operophtera brumata

I maj och juni blir äppelblad och blommor uppätna av glupska mätarlarver som känns igen på att de rör sig på ett typiskt sätt genom att vecka ihop sig inför nästa steg. Det är frostfjärilen som slagit till. Larverna är utsvultna och kan snabbt kaläta hela grenar på fruktträd, men också andra buskar och träd som lind och syren.

Äppelvecklare Cydia pomonella

Äppelvecklarens larv gör en grov gång in till kärnhuset.

Rönnbärsmal Argyresthia conjugella

Rönnbärsmalen gör flera små gångar i äpplet som blir helt förstört.
Äpplen med de typiska ingångshål som får små vita prickar av stelnad fruktsaft.

Recept för den som vill skydda sitt äppelträd

  • Plantera ett friskt, motståndskraftigt och kontrollerat äppelträd på bästa plats i trädgården.
  • Inhägna trädet mot skadedjur. Gynna naturliga fiender. Sätt upp en fågelholk. Tvestjärtar äter bladlöss och insektslarver. Häng en blomkruka fylld med mossa mot trädstammen som bo till tvestjärten.
  • Dina händer är bästa skadeverktyget. Handplocka övervintrande ägglarver och puppor. Angripen frukt plockas bort.
  • Blanda 1 liter mjölk (ev. filmjölk) med 10 liter vatten och 1 msk såpa. Spraya trädet när det börjar grönska före blom, sedan direkt efter blom.
  • Borsta trädstammen med mjuk rotborste och ”måla” med en blandning av lera, kogödsel och kalk.
  • Häng upp insektsfällor för äppelvecklare och rönnbärsmal vid tiden för blomning. Sätt limringar på trädstammarna på hösten för att fånga frostfjärilshonor.
  • Om trädet angrips av insekter som förpuppas i jorden kan man täcka marken under träden med plast eller fiberduk som med jämna mellanrum vittjas på larver.

KORTA FAKTA

  • Världens hittills tyngsta äpple vägde 1,849 kg. Äpplet skördades i Japan oktober 2005.
  • Ett äpple består av 25% luft och flyter därför i vatten.
  • I snitt äter vi i Sverige ungefär 70 äpplen, eller cirka 12 kg äpplen per år och person.
  • Den allra första måltid en människa åt i rymden var en tub äpplemos. Han som åt: astronauten John Glenn ombord på raketen Friendship 7 år 1962.

FÖREMÅL I MONTER

Konserveringsapparat
Konserveringsapparat som använts vid lek av barnen på Tenhults herrgård utanför Jönköping i början av 1900-talet. Enligt uppgift går det utmärkt att använda apparaten ”på riktigt”.

Äpplet
Flamskvävnad. Detalj av altarduk från Ölmstad kyrka, kopierad av textilkonstnär Inga-Mi Vannérus-Rydgran för Jönköpings läns hemslöjdsförening på 1960-talet.

Cirkus
Prydnadskudde i ylle komponerat av Ingrid Welander 1955 för Jönköpings läns hemslöjdsförening.

Fågel
Fågeln gavs som ersättning för husrum i Skåne i början av 1900-talet. Bottenplattan är märkt 1906.

Fågeln är en gåva med en berättelse: En man och hans hustru kom förbi ett hushåll i Skåne. Där fick de bo på gårdens loge. Hustrun fick laga mat i gårdens spis.

Paret stannade ungefär en vecka. De behövde inte betala för husrummet. Istället skänkte de familjens barn var sin fågel. Ett av barnen förstörde sin fågel med det samma. En fågel omkom i brand 1932.

Ett av barnen fick ge sin fågel till systern, som inte ville offra sin egen fågel när hon skulle på barnkalas hos läraren i byn. En av bröderna gav sin fågel vidare till den person som lämnade fågeln till museet 1981.

ÄPPLEPYSSEL

ÄPPELTRYCK OCH POTATISBLAD:

Du behöver:

2 äpplen
1 potatis
Färg, gärna flytande täckfärg eller textilfärg om du vill trycka på textil
Pensel
något att trycka på.

Gör såhär:

Skär två äpplen mitt itu. Ett äpple skärs på längden och ett på tvären.
Skär en potatis mitt itu. Skär ut en bladform och en stjälkform.
Låt mallarna ligga och torka med tryckytan upp.

För att undvika att trycket ”läcker” igenom –
lägg ett kartongark under material du vill trycka på.

Doppa eller måla tryckfärg på äpplet.
Tryck så många äpplen du önskar.
Fortsätt med blad och stjälk om du vill.

Låt torka.
Klart!

(Om du tryckt med textilfärg, kan den behöva fixeras. Följ instruktion på färgburken)