Ljunghems backar

Dagens landskap upplever vi ofta från bilvägarna som drar fram genom tidigare obebyggd skog och utmark. I äldre tid upplevdes landskapen också från dåtidens vägar, men dessa gick snarare fram genom bymiljöer och inägomark. Detta kan man ha i åtanke när man befinner sig i miljön kring Ljunghem.

Vi färdas i dag vid sidan om och måste ta en avstickare för att upptäcka Ljunghems backar, som är beläget i en övergångsbygd när man lämnar skogrika Små- land och är på väg mot Falköpingsslätten. Några av huvudvägarna mellan Småland och Västergötland passerade här och spår efter detta är bland annat de urgröpta hålvägar som finns i området, strax öster om vägen i nord-sydlig riktning. Hålvä- gar kallas lämningar som visar äldre tiders gång- och ridstigar. Lite mer tydligt syns de i sluttande terräng där markslitaget varit som störst och då ser hålvägarna ut som djupa diken.

Det stora antalet förhistoriska gravar från århundradena före och kring Kristi födelse visar också Ljunghems roll som ett lokalt maktcentrum. Dessutom stod det fram till 1500-talet en kyrka i byn Mosseberg ca 1,5 km nordväst om Ljunghem.

I äldre kartor från mitten av 1600-talet och sent 1700-tal kan vi se hur äng och hagmark, men även små åkerlyckor, funnits i området. Kartorna visar på en variation i hur man använde landskapet – äng kunde byta plats med hagmark och där fanns tillfälliga odlingar i form av svedjor eller mer permanenta åkrar. Men även före kartornas tid har det funnits åkrar i det område som i dag utgör Ljunghems backar. Det kan utläsas ur de många spåren i form av röjningsrösen och odlingsterrasser som finns på höjderna vid Skattegården.

Ljunghems by har även en rik flora, många arter och naturtyper. Det fanns flera anledningar till att Svenska Dagbladet utnämnde Ljunghems backar till en av Sveriges tjugoen vackraste platser år 2014.

Ladda ner texten i pdf-format på svenska
Ljunghems backar (pdf 2 MB, nytt fönster) >

Ladda ner texten i pdf-format på engelska
Ljunghems backar (pdf 2 MB, nytt fönster) >