Ta vara på daggen i midsommar!

Midsommarafton har ju sedan urminnes tider funnits som en stor folkfest och har näst efter julen varit den mest efterlängtade helgen. I jordbruksbygderna inföll under denna tid en arbetsfri period, då vårarbetet med jorden hade avslutats. Då hade man ledigt ett tag innan det var dags för nästa stora arbete, skörden med allt vad den innebar. Midsommarafton är i Sverige sommarens stora festdag. Den präglas av mycket av lövning eller majning då vi klär våra hus, kyrkor, bilar, dansställen och samlingssalar med blommor och gröna löv.

Nästan allt i naturen ansågs förr besitta en särskild kraft så här års. En av anledningarna att man majade med löv var just tron på denna kraft i grönskan. Ordet maja kommer från lågtyskan och har betydelsen att pryda med grönt. På midsommarnatten fanns det, trodde man, en övernaturlig kraft i allt som växte i naturen. Då hade blommorna starkare läkekraft än någon annan gång på året. Därför var det vanligt att binda en midsommarkrans eller midsommarbukett som också hängdes upp och sparades tills man kunde behöva den att bota sjukdomar med. Tron på undermediciner gav en känsla av trygghet särskilt som det förr kunde vara milsvida avstånd till en läkare.

Midsommarlöven kunde också tas tillvara för att senare användas som plåster. Man skulle t o m kunna använda det vissna lövet från majningen till läkande bad och då borde man sedan sitta i detta heta lövbad, tills man alldeles utmattad.
Daggen som föll under midsommarnatten ansågs läka sår och man kunde samla daggen i handdukar för att sedan använda vätskan vid bakning t ex. Men såna där recept går vi inte på nuförtiden.

Men visst har vi bevarat några midsommartraditioner ända in i våra dagar. Det mest karaktäristiska inslaget i dagens midsommarfirande är väl majstången och dansen och lekarna kring denna.

Margaretha Engstedt, antikvarie