Seder kring Mikkelsmäss

Mikaeli, Mikkelsmäss den 29 september, firades ursprungligen till minne av ärkeängeln Mikael. Som helgdag avskaffades den 1773 och idag högtidlighålls den söndagen efter Mikaelidagen om den infaller på en vardag. Många seder och bruk har knutits till den här dagen. Norrut hade Mikaeli betydelse som märkesdag inte minst därför att skörden nu borde vara avslutad. Många gillen bjöd på skördade färska grönsaker och rotfrukter. Vid Mikaeli tog man in boskapen och ställde dem i ladugårdarna. Nu började vintern. I landskapslagarna från 13-1400-talen sas det att skyldigheten att hägna upphörde nu.

På Mikaelidagen spådde man också väder. Om flyttfåglarna drar iväg för Mikaeli blir det dålig väderlek. Flög tranorna högt kom vintern meddetsamma. Flög de lågt ? dröjde vintern.

Mikaeli hade också betydelse som terminsräkning och tjänsteflyttning för pigor och drängar. Flyttdagen på hösten var under nästan 100 års tid mellan 1723 och 1819 fastställd till 29 september. Efter 1819 flyttades den till 24 oktober. En del började kalla den nya flyttningstiden för Mikkelsmäss. När Mikaeli var flyttdag hade tjänstefolket rättighet till vissa lediga dagar och många drog till kyrkbyarna och till Mikkelmässomarknaderna. Detta blev en storhelg, kanske för många unga mer efterlängtad än julen.

Margaretha Engstedt/ Antikvarie/Samlingarna