Biografen i Mariannelund

Mariannelund är kanske mest känd från filmerna om Emil, men orten har även en annan unik filmhistoria. Här finns en av landets äldsta biografer som ännu är i drift. Där har det visats film i 110 år! 

Ambulerande biografer fanns redan under sent 1800-tal, men kring sekelskiftet 1900 började de första permanenta biograferna etableras i Sverige, och under 1910-talet slog biograferna igenom i stort i landet. Den ökade populariteten hängde samman med att allt fler fick reglerade arbetstider, vilket i sin tur gav mer tid över till fritid och tidskrävande aktiviteter som att gå på bio och se en film.

Samhället får en biograf

Byggnaden där Mariannelunds bio är inrymd uppfördes omkring 1911, en tid då det framväxande industri- och stationssamhället upplevde en intensiv byggperiod. Byggnaden uppfördes som samlingslokal för nykterhetsorganisationen Nationalgodtemplarorden, men användningen som nykterhetsloge blev kort och redan efter två år såldes fastigheten. Den nye ägaren var Matts Bergh, en biografägare från Eksjö, som lät bygga om huset till biografteater.

Fotot är taget 1913 och i bakgrunden skymtar biografbyggnaden. Bilden är hämtad ur boken: Mariannelund från stationssamhälle till köping.

Träbänkar, kamin och piano

Biograflokalen hade från början ostoppade bänkar placerade på var sida om en mittgång och värmdes upp av en järnkamin som stod i salongen. Längst fram stod ett piano som användes för att ackompanjera de stumfilmer som visades. Maskinrummet låg en trappa upp. Den första projektorn hade små filmkassetter, vilket innebar att det blev många aktbyten under en film. I början av 1930-talet uppstod en brand i maskinrummet, då projektorn tog eld. Maskinisten tvingades dramatiskt rädda sig ut genom ett fönster, men branden kunde som tur var släckas och byggnaden klarade sig utan några större skador.

I den bakre delen av byggnaden, d.v.s. bakom filmduken, fanns en bostad där biografens vaktmästare med familj bodde.

Vid byggnadens bakre gavel ligger entrén och trapphuset till bostaden där biografens vaktmästare bodde.

Biografdöden

I takt med televisionens intåg i Sverige under 1950-talet började biografernas besökssiffror att dala. Nu kunde man se rörliga bilder bekvämt hemma i TV-soffan och dricka kaffe från TV-kannan. Under bara några år halverades biobesöken hos landets biografer och under de efterföljande decennierna lades många biografer ned. Många av dessa byggnader byggdes om eller revs. Snabbast gick nedläggningsraset i storstäderna. Även bion i Mariannelund har varit nedläggningshotad vid ett flertal tillfällen, men alltid lyckats komma på fötter igen.

På bion visas de senaste filmerna, även om filmvisningarna inte är lika frekventa som de en gång var.

Mariannelunds bio idag

Biografbyggnaden ägs av kommunen, men det finns förslag om att sälja fastigheten. Verksamheten har genom åren drivits av flera olika aktörer, men sedan 1970-talet är det företaget Videvox som ansvarar för driften. De har i sin tur samarbete med lokala aktörer som sköter filmvisningar, marknadsföring och försäljning på plats. Sedan sommaren 2022 sköts bion av Kulturakademien i Mariannelund (Kaim) och Filmbyn Småland.

Sedan 1970-talet har ett nytt maskinrum byggts, stolarna har bytts ut och biografen har digitaliserats, men i övrigt har det inte skett några större ombyggnationer av bion.

I biosalongen finns plats för 126 biobesökare. Foto: Gölin Östman.

…och mot framtiden!

Som en av få bevarade biografer som varit i bruk sedan filmens pionjärtid, är Mariannelunds bio idag smått unik. Att byggnaden dessutom är så välbevarad gör bion än mer intressant. Låt oss hoppas att det fortsätter att visas film i byggnaden under många år framöver!

Under våren 2023 inventerades bebyggelsen i Mariannelund av länsmuseets byggnadsantikvarier i samarbete med kollegor från Kalmar läns museum. Biografbyggnaden är en av de byggnader som bedömdes som en särskilt kulturhistoriskt värdefull byggnad.

Veronica Olofsson, byggnadsantikvarie