BIKUPAN

Biets och människans gemensamma historia började för ungefär 9000 år sedan. Vi lärde oss biodling och att bygga bikupor. Bina hjälpte oss att pollinera  växter i närheten.

För att ett äppelträd ska bära frukt, måste trädets blommor korspollineras.
Det betyder att en äppelblomma måste få pollen från en annan för att utveckla frukt. Eftersom biet flyger från blomma till blomma, bidrar hon i hög grad till höstens äppleskörd.

MERA OM BIN

Ett bisamhälle består av 1 drottning, 200 – 800 bihannar som kallas drönare, samt 10 000 – 90 000 arbetsbin. Ett arbetsbi är en steril hona. En drönare utvecklas från ett obefruktat ägg.

Bin lever av nektar och pollen från blommor på olika växter. Nektar innehåller socker som ger bina energi att orka flyga och bygga bon. Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och enzymersom ger bin en fullvärdig kost. Ett bisamhälle förbrukar 30–40 kg pollen under en säsong. En äppleblomma innehåller 1,7 mg pollen. 100 miljoner mikrogram = 1kg

Vilda pollinatörer som humlor, vilda bin och andra insekter finns (eller bör finnas) i en variationsrik natur. Men när människans matproduktion kräver stora fält med en gröda som blommar samtidigt under en kort period räcker de vilda pollinatörerna inte till. Då kan honungsbin hjälpa till. Det sägs att skörden kan öka med 25% om man har en bra bistam i närheten.

KORTA FAKTA

• För att få ihop nektar till ett kilo honung måste bina besöka 6 till 8 miljoner blommor.
• Inne i en bärnsten hittades fossilet av ett cirka 100 miljoner år gammalt bi.
• Det finns över 20 000 olika vilda biarter på jorden, varav 270 finns i Sverige.
• Ett honungsbi kan flyga 2-3 km från sin kupa för att hämta mat och sedan hem igen.
• Under sommaren lever ett arbetsbi ungefär 6 veckor. Bin som övervintrar i kupan lever längre.

BIKOMMUNIKATION

Honungsbin kommunicerar med varandra genom att dansa.
Dansen visar andra bin i samma kupa i vilken riktning
och på vilket avstånd det finns nektar,
pollen och ibland även vatten.
Danserna skiljer sig något åt mellan olika biraser.
Man talar om dansdialekter.

När bin söker föda använder de solen som kompass.
Dansen sker inne i den mörka kupan på vaxkakornas yta.
Bidansen blev känd genom Karl von Frischs studier,
vilket gav honom Nobelpriset i medicin 1973.

DANSA SOM ETT BI

Gör så här:
Hitta till de blommande mattorna i utställningen.
Mellan varje blombesök återvänder du till den stora dansmattan.
Välj valfri dans.
Dansa så länge du vill!

Om du vill berätta om mat/blomma nära kupan:

RINGDANSEN
Dansa runt i en liten cirkel.
Byt riktning vid vart eller vartannat varv.

Om du vill berätta om avstånd samt riktning till blommorna:

VIPPDANSEN
Dansa i halvcirklar ungefär som i en åtta.
Varje gång du är i åttans ”mitt” –
vippa med bakkroppen för att ange avstånd till maten.
Desto fler och snabbare skakningar – desto kortare avstånd