Fönsterrenoveringens dag 2020!

Sedan ett par år är den 30 maj utsedd till Fönsterrenoveringens dag. En anledning till detta är att det i många fall skett byte av äldre fönster, som egentligen är fullt möjliga att renovera.

Vid fönsterbyten finns stora risker att det utbytta fönstrets utseende förändras och att kulturhistoriska värden går förlorade. Det byggda kulturarvet är en väsentlig del av vår livsmiljö. Bevarandet av denna ändliga resurs kan både handla om att undvika rivning och att bibehålla bebyggelsens tidstypiska karaktär.

Vid de radikala centrumomvandlingarna på 1970-talet var kulturmiljövårdens huvuduppgift att hantera rivningar. Om en byggnad trots allt bevarades vid denna tid kunde renoveringen ofta bli ganska hårdhänt.

I dag finns det ofta goda möjlighet för oss att restaurera byggnader och deras fönster på ett sätt som är mer grundat i de historiska förutsättningarna. Erfarenheter och forskning har gett ny kunskap om äldre material och tekniker. Dessutom finns det i dag hantverkare och materialleverantörer som arbetar med äldre bebyggelse på ett helt annat sätt än för 50 år sedan. Det finns också möjligheter för var och en att gå en kurs i fönsterrestaurering!

Fönsterargument

Den som argumenterar för att bevara och restaurera äldre fönster möter ofta motargument vad gäller ekonomin. Även om förutsättningarna naturligtvis är olika finns det forskning som motbevisar eller ifrågasätter ett enkelt samband mellan fönsterbyte och god ekonomi. Se exempelvis:

https://byggnadsvard.se/kulturhistoriskt-varde-en-faktor-att-rakna-med

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/10656/978-91-7209-790-2.pdf

Fönsterrenoveringens dag

”Lika befintligt”

I många fall genomförs fönsterbyten på ett olyckligt sätt utan att det är fastighetsägarens avsikt. Ett fönster i hygglig kondition byts ut mot ett nytt som förändrar byggnadens karaktär. Kanske beror det på att fastighetsägaren inte är medveten om att det nya fönstret kommer att se annorlunda ut efter att ha beställt ett fönster ”lika befintligt”. Skillnaden kan bli en stor överraskning. Då gäller det att i stället få möjlighet att se det föreslagna fönstret monterat på en annan byggnad, innan man själv beställer fönstret – eller kanske renoverar det befintliga i stället.
Ibland är fastighetsägaren inte medveten om fönstrens betydelse och kulturhistoriska värden. Ett ursprungligt fönster med mönstrat glas på en 1950-talsbyggnad kan också vara en del av kulturarvet!

Äldst = bäst?

Byggnadsvård handlar inte om att prisa det äldsta och ringakta det sentida. Ju äldre, desto bättre gäller inte. En byggnad från 1800-talet bör troligen ha fönster med munblåstglas och linoljefärg. Däremot kan exempelvis storbyggmästaren Eric Sigfrid Perssons radhus från 1950-talet i kvarteret Slöjan i Nässjö gärna ha metallfönster, eftersom dessa funnits med från början.

Lycka till med dina fönster!
Anders Franzén
Antikvarie