Jönköpings stads historia
Ta del av Jönköpings stads historia; en resa från när staden grundades år 1284 tills idag. Visste du att det har funnits ett slott i Jönköping, att Östra torget har varit en båthamn och vad betyder egentligen Smålands Jerusalem?
Vi anpassar visningen efter era önskemål. Ni kanske vill välja en viss epok eller ett speciellt ämne utifrån det ni studerar för tillfället. Hur såg livet ut på 1700-talet? Folkrörelsens framväxt? Jönköpings roll i Sverige?
Visning: 500 kr
Tidsåtgång: 40 minuter
Jönköpings stads historias koppling till läroplanen
Historia:
- Konsekvenser av industrialisering och demokratisering, till exempel när det gäller resursfördelning, miljö, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
- Exempel på samband mellan skeenden i det förflutna och nutida förhållanden med relevans för framtiden.
- Historiebruk med koppling till någon eller några delar av det historiska innehållet. Hur historia kan användas i till exempel vardagsliv, samhällsliv och politik och påverka människors identitet, värderingar och föreställningar
Jönköpingskravallerna
Vi undersöker och lär oss mer om resandefolkets historia via Jönköpingskravallerna 1948.
Ett utanförskap, där det sedan länge fanns stora motsättningar mellan resande och andra Jönköpingsbor. Här i Jönköping var de extra starka. Vi diskuterar kring det som hände och hur det dokumenterades.
Vems berättelser fick företräde och vems röster fick höras? Hur ser det ut i vår tid. Eleverna får här undersöka hur dagstidningarna under denna tid skildrade händelsen genom en källkritisk övning.
Visning: 500 kr
Tidsåtgång: 40 minuter
Jönköpingskravallernas koppling till läroplanen
Historia
- De nationella minoriteternas historiska rötter i Sverige. Exkludering och inkludering av de nationella minoriteterna i samhället under olika tidsperioder. Antiziganism i och utanför Sverige, historiska rötter och nutida uttryck.
- Exempel på samband mellan skeenden i det förflutna och nutida förhållanden med relevans för framtiden.
- Historiska begrepp, källor och historiebruk
- Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Begreppen orsak och konsekvens samt kontinuitet och förändring.
- Tolkning, granskning och värdering av historiska källor
- Historiebruk med koppling till någon eller några delar av det historiska innehållet. Hur historia kan användas i till exempel vardagsliv, samhällsliv och politik och påverka människors identitet, värderingar och föreställningar.
Samhällskunskap
- För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.
Konstspaning
Visning och workshop med konsten som utgångspunkt, där vi tittar, analyserar och samtalar om bilder. Vad ser vi i bilden, hur tolkar vi det vi ser? Varför ser konstverken ut som de göra, och hur har bilder förändrats över tid? Vilka är avbildade och vilka syns inte alls? Färger, former, symboler och tidsmarkörer analyseras och diskuteras.
Vi börjar med att titta på en konstutställning tillsammans, för att sedan i grupper arbeta djupare med bildanalys av verken på olika sätt.
Visning: 500 kr
Tidsåtgång: Besöket tar ca 60 minuter. Vi önskar att ni delar in klassen i grupper med 5-6 elever per grupp.
Konstspanings koppling till läroplanen
Bild
- Metoder för reflektion över samt dokumentation och presentation av arbetsprocessen.
- Bildspråkliga begrepp för tolkning och analys, till exempel konnotation och denotation.
- Tolkning av bilders budskap i eget och andras bildarbete.
- Några olika stilar och genrer inom bildkonst och vad som kännetecknar dessa.
- Olika bilders funktioner och användningsområden samt hur konst kan kommunicera känslor, tankar och värderingar
Historia
- Hur idéhistoriska och kulturhistoriska strömningar under några epoker kan kopplas till olika samhällsförändringar.
- Kulturuttryck och kulturutövning, som återspeglar dessa förändringar, till exempel inom bildkonst, litteratur och film.
Viktor Rydberg och jämställdheten
Lär dig mer om Viktor Rydberg, författaren som övervann motgångar och kämpade för mänskliga rättigheter. I utställningen får du uppleva Viktors Rydbergs värld och verklighet. Du får följa hans livslånga strävan efter kunskap och bildning. Från barndomens första lyckliga år, då katastrofer slår hans värld itu, till vuxenlivets yrkeskarriär och författarskap.
Viktors idévärld och författarskap presenteras i ord, ljud och bild. Här möter du en förkämpe för jämställdhet och mänskliga rättigheter och vi samtalar om vikten att göra det rätta mot andra trots att våra förutsättningar ser olika ut.
Visning: 500 kr
Tidsåtgång: ca 40 min
Viktor Rydberg och jämställdhetens koppling till läroplanen
Historia
- Hur idéhistoriska och kulturhistoriska strömningar under några epoker kan kopplas till olika samhällsförändringar. Kulturuttryck och kulturutövning, som återspeglar dessa förändringar, till exempel inom bildkonst, litteratur och film.
- Konsekvenser av industrialisering och demokratisering, till exempel när det gäller resursfördelning, miljö, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Svenska
- Fördjupning i några litterära epoker samt skönlitteraturens relation till förhållanden och idéströmningar i samhället, historiskt och i nutid. Några tongivande författare från olika tider
Arkeologens metoder och arbete – vad berättar föremålen på museet
I detta skolprogram så får eleverna djupdyka i hur det är att arbeta som arkeolog, vilka vetenskapliga metoder som används och varför det är alltid är viktigt att vara källkritisk.
Genom noggranna undersökningar av bland annat marken så tolkar en arkeolog spåren av det förflutna. Metoderna är fältarbete, utgrävningar och dokumentation och dessa kan berätta mer om hur människor arbetade och levde tidigare. En arkeolog behöver jämföra, pröva teorier och lägga ett pussel för att få fram mer information.
En del av de föremål som arkeologer hittar vid utgrävningar hamnar sedan på olika museer och dessa föremål är olika exempel på källor. Genom att ställa frågor om föremålen så kan man försöka få reda på svar som kan ge oss information, kunskap och fakta.
Vad vet vi och varför vet vi det? I detta program får eleverna tolka och värdera arkeologiska och historiska källor.
Tidsåtgång: 40 minuter
Arkeologens metoder och arbete – vad berättar föremålen på museets koppling till läroplanen
Ämnets syfte Historia:
Eleverna ska utveckla sina kunskaper om olika tiders levnadsvillkor och människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar.
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om förändringsprocesser, händelser och aktörer under olika tidsperioder utifrån olika tolkningar och perspektiv.
- Förmåga att använda historiska begrepp och förklaringsmodeller.
- Förmåga att formulera och undersöka historiska frågeställningar samt att söka, tolka, kritiskt granska och värdera olika historiska källor.
- Förmåga att undersöka och förklara hur historia kan användas i olika sammanhang och för olika syften.
Exempel på vad programmet innehåller:
- Hur arbetar en arkeolog?
- Hur kan man utifrån ett arkeologiskt källmaterial ställa frågor till materialet och lära sig om forntiden och på detta sätt få kunskap om de människor som levde här för mer än tusen år sedan.
- Vad är det som bevaras i marken och vad bevaras oftast inte?
- Det är alltid viktigt att vara källkritisk mot det material som man ska tolka, här kommer vi ge exempel på varför.
- Hur ser regelverket ut om du hittar något du tror är gammalt
- Hur ser arkeologisk dokumentationsteknik ut?
- Vilka olika vetenskapliga metoder används för att ta reda på ålder och tidsperiod
- Vi jämför arkeologi med historievetenskapen
- Hur kan modern arkeologi fungera som ett komplement till andra ämnesområden.
Förmågor som tränas
- Kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
- Förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
- Förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.