Landskap med massor av kullar och ett hus.

Jönköpings stads historia

Publicerat: 24 nov, 2017

År 1284 skrev kung Magnus Birgersson Ladulås ett brev. I brevet stod att Jönköping skulle få handelsprivilegier. Det betyder att de som bodde här fick hålla marknad tre gånger varje år. De fick inte hålla marknad någon annanstans än inne i staden. Vi brukar prata om att det brevet gjorde Jönköping till stad.

Följ Jönköpings stads spännande historia, sekel för sekel.

Namnet Jönköping

Jönköping är egentligen ett ganska konstigt namn. Vad betyder det egentligen?

Namnet Jönköping är bildat av Jun (i genitiv Juna) det ursprungliga namnet på Junebäcken och köping ’handelsplats’. Namnet betyder alltså ’handelsplatsen vid Junebäcken’. Det som är kvar av Junebäcken rinner numera i en kulvert (tunnel). I Friaredalen kan man fortfarande se den. Namnet Jun betyder ’den aldrig sinande’ och Junebäcken (iunäbäcker) är belagt från slutet av 1200-talet.

Medeltiden

När kung Magnus Birgersson Ladulås grundar Jönköping 1284 finns här redan ett samhälle, där människor samlas. Samhället blir så stort att gråmunkar bosätter sig här.

På platsen för Jönköping bor människor redan på stenåldern. Platsen är bra att bo på eftersom människor kan både jaga, fiska och odla. Det finns även sjöar, mossar och rödjord i staden. Men framförallt så finns det massor av järn i närheten och det är just järnet som lägger grunden för staden. Platsen vid Vätterns sydspets är en bra plats att samlas vid eftersom här möts många vägar. Detta gör att människorna börjar handla med varandra och att samhälle växer fram. Kungen vill få kontroll över handeln och pengarna. Därför skriver Magnus Birgersson Ladulås sitt privilegiebrev den 18 maj 1284.

Idag hade vi tyckt att staden inte var någon stad utan att den var mer som en by. Husen på 1284-talet är låga, byggda av trä och har torvtak. Vända mot gatan finns verkstäder och små handelsbodar, innanför dem ligger gårdar med bostadshus längst in. Runt staden ligger kålgårdar där stadsborna odlar mat. Stadsborna har också djur som betar utanför staden.

Staden har en kyrka av sten som ligger norr om Store Gatan. (Store Gatan låg ungefär där Västra Storgatan ligger idag.) I staden Jönköping finns även ett kloster där munkar bor. Munkarna är så kallade franciskanermunkar och eftersom deras kläder är grå kallas de för gråmunkar. Klostret som munkarna bor i ligger vid det som idag heter Munksjön.

Jönköpings slott

Under ett par hundra år fanns ett slott i Jönköping. Slottet låg väster om Munksjön. Här är historien om det.

År 1536 bestämmer sig kung Gustav Vasa att införa den protestantiska kristendomen i Sverige. Detta kallas reformationen. Efter reformationen finns det inte längre någon plats för klostren. Därför bestäms det att Jönköpings kloster ska byggas om till ett slott. En fästning som ska försvara staden.

Slottet ligger väster om Munksjön och har höga murar och bastioner. En bastion är ett fyrkantigt försvarstorn som är ihopbyggt med muren. Runt slottet finns en vallgrav, utan vatten. Slottet byggs i etapper under 1500-, 1600- och 1700-talen. År 1737 brinner slottet och kungamakten beslutar att slottets centrala byggnader ska rivas. Istället byggs ett fängelse på slottsområdet.

På 1840-talet påbörjas slottsområdets förvandling till park. De sista murarna och bastionerna rivs och Jönköpings slott försvinner.

1600-talet

1612 brinner staden Jönköping ner. Kungen, Gustaf II Adolf, bestämmer då att staden ska flyttas österut. Han säger att den ska ligga mellan Munksjön och Rocksjön. Den nya bestämda platsen för staden är sank. Att platsen är sank betyder att det är fuktigt och blött. Stadsborna tycker att platsen är dåligt vald men det är kungen som bestämmer, så staden flyttas.

För att husen inte ska sjunka ner i den fuktiga marken så bygger stadsborna timmerkistor. En timmerkista är en fyrkant byggd av trästockar och som grävs ner i marken. Timmerkistorna fylls sedan med sand, jord, ris och ibland även med sopor.

I staden grävs också en kanal. (Kanalen fanns där Kanalgatan ligger idag.) Det grävs också en hamnbassäng på den plats som vid idag kallar för Östra Torget.

Under 1600-talet är Sverige inblandat i många krig. I Jönköping tillverkas en hel del vapen och uniformstyg. Staden blir rik av krigföringen.

1700-talet

På 1700-talet förändras staden Jönköping mycket. Århundradet börjar med rikedom, och slutar med att staden brinner ner. Däremellan ligger en stormakts fall. Jönköping går över från krigstillverkning till kontorsarbete och fredliga hantverk. Staden blir fredlig.

Sveriges stormaktstid är över med freden år 1721. En stor krigsindustri behövs inte längre i Jönköping och Huskvarna. Hantverkarna måste nu hitta nya sätt att tjäna pengar och ett sätt är att förenkla det arbetet som redan utövats. Istället för att smida svåra saker som militära vapen börjar stadens smeder att tillverka enklare metallhantverk för lokala behov.

Kruk- och kakelugnsmakeri är ett av många nya hantverk i staden. Odling och djurskötsel är fortfarande viktiga delar i stadsbornas liv. Och nu när det har blivit fred ökar även kontakterna utåt. Handeln ökar och köpmansgårdar byggs ut.

Sjukdomar och flera stora bränder bromsar dock utvecklingen. Under åren 1710–1711 bryter böldpesten ut i staden och hundratals dör. Vintern år 1790 drabbas även stadsinvånarna av den värsta branden.

1800-talet

Under 1800-talet förändras staden. Flera nya fabriker ser dagens ljus och järnvägen når Jönköping. Under detta århundrade börjar också staden att kallas för Smålands Jerusalem.

I början på 1800-talet är handel och hantverk grunden för Jönköping. Stadsborna är fortfarande jordbrukare.

Väster om den förfallna fästningen ligger området där Jönköping låg under medeltiden. I det här området byggs den nya stadsdelen Förstaden.

Staden betalar lön till stadsbyggmästare, stadsläkare, jordegumma (barnmorska) och stadsfiskal (polis). Lägst bland stadstjänarna står bödeln och nattmannen, som på nattetid forslar bort latrin. Latrin är urin och avföring från stadens alla dass.

Vid 1800-talets mitt förändras staden. Många fabriker och verkstäder grundas under de följande årtiondena.  Det är en tid av experiment, tekniska nyheter, nya varor och kommunikationsmedel. De största fabrikerna som anläggs är Jönköpings Tändsticksfabrik, Jönköpings Mekaniska Werkstad och Munksjö Pappersbruk.

Begreppet Smålands Jerusalem börjar användas på grund av Jönköpings missionsförenings välbesökta kvartalsmöten.

1900-talet

Under 1900-talet märks industrisamhället mer och mer i Jönköping. Staden börjar också förvandlas. Informationssamhälle, konsumtionssamhälle, kunskapssamhälle är några ord som beskriver 1900-talets stad.

Den kommunala och statliga förvaltningen, hälso- och sjukvårdens utbyggnad samt A6 regemente bidrar till många nya yrken i staden. Från år 1971 finns inte längre Jönköping som stad utan Jönköping blir istället centralort i en kommun med flera tätorter och vidsträckt landsbygd.

Staden blir större i stadskärnan allt mer på bekostnad av vattenytorna. Framförallt sker det genom utfyllnader i Munksjön. Under 1900-talet byggs stora varuhus i staden. Invånarna börjar konsumera, eller handla, på nya sätt.

Jönköpings tankevärld präglas under 1900-talet av kristlighet, nykterhet och liberala idéer. Här finns både framtidsinriktad företagsanda på det ekonomiska och konservatism på det kulturella och moraliska området.

 

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Symbolen för museets logotyp.
Allmän information

Museets telefonväxel


Bilder

Ett gammalt brev med text skriven i skrivstil. Privilegiebrev 1284
Målad bild över ett slott. Slottet står bredvid en sjö. Modell av Jönköpings slott. Finns i sin helhet i Arkivhuset i Jönköping.
Målad bild med hus och slott. Ur Erik Dahlbergh "Suecia antiqua et hodierna" 1690.
Landskap med massor av kullar och ett hus. Utsikt över Jönköping från Dunkehalla. Ill av C J Linnerhielm 1700-tal.
En trappa som människor går i. Varuhus i Jönköping. Foto: Conny Rich