Pingst – hänryckningens tid

Den kristna pingsten firas till minne av Den helige andes utgjutelse och kyrkans grundande. Ordet pingst kommer från grekiskans ?pentekosté?, den femtionde dagen. Alla de femtio dagarna efter påskdagen firas som en glädjens tid i kyrkoåret och pingstdagen är egentligen en avslutande höjdpunkt i den perioden. I det svenska bondesamhället har högtiden förknippats med religiöst präglad glädje.

Men det som mest av allt har satt sin prägel på pingstfirandet i äldre tider, det var ungdomsgillena, och de hade sina speciella former den helgen. Det kunde gå till så här i en skildring från Skåne från 1870-talet.  Efter gudstjänstens slut på pingstdagen drog ungdomar till skogs för att välja blomsterbrud och majgreve som det hette. Flickorna började plocka löv och blad och fläta ihop dem till kransar, pojkarna tävlade vem som skulle få äran att bli majgreve. Flickorna hade under tiden också valt blomsterbrud och bruden kläddes på samma sätt som vanliga brudar med silversmycken och krona. Sedan sammanfördes brud och brudgum och det dansades. Det viktiga var att sedan samla in pengar, ägg, fläsk och bröd och dryck till sina gillen. Med förridare i täten drog brudparet från gård, sjöng en visa och inkasserade gåvorna. Med denna utklädsel, det finaste som man kunde klä ut sig förr i tiden, det var just till brudpar, lockade man fram grannarnas givmildhet.

Under senare år har bröllopet och bröllopsfesten åter blivit en stor och viktig händelse för brudpar.

Brudklänning inköpt 1967 på Hennes i Malmö, konfektionssydd. JM.42152 Klänningen var typisk för Beatlesepokens ungdomar som tog av stånd från det formella och traditionsenliga. Till brudklänningen bars vita sidenskor med prästkragar JM.42153 och på huvudet en krans av prästkragar.

Margaretha Engstedt

Antikvarie