Klockstapeln i Jönköpings stadspark får förnyad spåntäckning

Klockstapeln i Jönköpings stadspark genomgår under sommaren 2026 en välbehövlig renovering, för att återfå sin ”forna glans”. Stora delar av spåntäckningen är skadad och i behov av att ersättas med ny. Man har även upptäckt skador i klockbockens syllar och nu lagas dessa med nytt furutimmer. Stapeln som står på en höjdpunkt har kvar en åskledare från 1903 som för länge sedan spelat ut sin roll. Denna ersätts nu med en ny i stort sett utformad som den gamla. Stapelns takspira återfår även sin vindflöjel i formen av en kyrktupp i koppar.

Klockstapeln i Norra Solberga

Klockstapeln stod ursprungligen intill den medeltida kyrkan i Norra Solberga, nordost om Nässjö. Stapeln ska enligt gammal hävd ha byggts 1661 för att då bära två kyrkklockor, däribland en storklocka skänkt 1652 av makarna Dachsberg på gården Grimsberg. När Norra Solbergas nya granitkyrka stod klar 1902 beslutade församlingen att skänka den gamla klockstapeln till Norra Smålands Fornminnesförening. Klockstapeln blev den andra byggnaden som uppfördes i friluftsmuseet i Jönköpings stadspark. Initiativtagare var den dåvarande direktören C O Löwander på Annebergs tändsticksfabrik som även bekostade flytten av byggnaden. För den nybildade fornminnesföreningen kom gåvan av den storslagna och ålderdomliga klockstapeln som en skänk från ovan men samtidigt innebar den en kraftsamling. Man hade nyligen avslutat projektet med återuppbyggnaden av Bäckaby kyrka och fick nu ytterligare ett storskaligt byggprojekt att verkställa. Som kuriosa kan nämnas att även Artur Hazelius, grundaren av Skansen i Stockholm, hade visat intresse för klockstapeln i Norra Solberga.

Flytten till Jönköpings stadspark

Våren och sommaren 1903 skedde flytten och återuppbyggnaden. Klockstapeln kom att få en framträdande placering på utkikspunkten Bellevue i stadsparkens norra utkant. Jönköpings stadsbild berikades därmed med ett nytt landmärke. Klockstapeln kom att bli en symbol för staden och fick bland annat pryda affischen då Hantverks- och industriutställningen anordnades i staden 1928.

Klockstapeln får en ny museal funktion

Vid återuppbyggnaden i stadsparken gjordes en rad förändringar av klockstapeln, primärt för att anpassa den till en ny museal kontext. Kyrkklockorna hade flyttats över till den nya kyrkan i Norra Solberga så klockstapeln hade därmed förlorat sin egentliga funktion. På 1980-talet fanns det långt gångna planer på att åter låta gjuta en ny kyrkklocka till stapeln men detta kom aldrig att realiseras. Istället försågs den höga stapeln 1903 med ett trädäck med trappa strax under klockhuset och kom på så sätt att bli en given och välbesökt utkiksplats med vida utblickar över staden och Vättern. Numera är utkikstornet sedan länge nedmonterat av säkerhetsskäl.

Klockstapeln tillhör en grupp ovanligt högresta klockstaplar som förekommer i trakterna kring Vimmerby och nordöstra Småland, alla med öppen klockbock och svängd takhuv med spira. På Norra Solberga klockstapel hade klockbocken senare blivit inbyggd och försedd med trapptorn med panelväggar. Detta tillägg återfinns på många andra äldre klockstaplar och kan kopplats samman med förändringar i ringningsseden i början av 1800-talet, där man frångick tidigare ringning via rep från marken och övergick till manuell ringning uppe i klockvåningen. Vid flytten till stadsparken återställdes klockstapeln till sitt ursprungliga skick med öppen klockbock. Klockhuset, dess takhuv och spira hade redan tidigare haft en spåntäckning med dekorativ mönsterläggning. Denna spåntäckning återskapades 1903 med nya sågade ekspån från Visingsö. Samtidigt kläddes även själva klockbocken med samma dekorativa spåntäckning trots att det saknades belägg för att den någonsin haft en sådan. Mera sannolikt hade klockbocken varit klädd med hyvlade foderbrädor. Eftersom stapeln var kraftigt förfallen vid flytten fick stora delar av den ursprungliga stommen bytas ut. De enda delarna som ännu idag finns kvar helt orörda är de tre hjärtstolparna i stapelns mitt, vilka har en huggen åttkantig form och en täckning med ålderdomliga handkluvna furuspånor spikade med smidda spikar. Överst på den smala åttkantiga takspiran fanns en sedvanlig krönprydnad med kyrktupp och glob i kopparplåt som följde med vid flytten. Efter att stapeln helt osannolikt träffats av en engelsk spärrballong under andra världskriget fick en ny kyrktupp sättas upp. Denna slarvigt utförda kopia kom nu att ersättas med en ny ”replik” mera trogen originaltuppen.

Årets renoveringsarbeten

Under årens lopp har klockstapeln genomgått ett par större renoveringar. Idag står den kvar med i stort sett samma utseende som den fick 1903 och där stora delar av spåntäckningen är från tiden. Nu ersätter man spåntäckningen på samtliga takytor såsom på huven och spiran. Alla vertikala partier på klockhuset och klockbocken har klarat sig bättre och här görs enbart byte av trasiga spån. På takytorna som var täckta med för tiden modern spåntaksteknik, med tjärpapp från Munksjö AB under, läggs nu den nya täckningen med en mer traditionell och långsiktigt hållbar metod. Vid renoveringen har man lagt sig vinn om att de senaste rönen vad gäller hållbara byggnadsvårdstekniker används, bland annat med spån i kärnvirke av ek. Målsättningen är att den nya spåntäckningen ska hålla minst lika länge som den gamla, alltså i närmare 120 år.

Källor:

Gustafsson, Willy. Norra Solberga -Bygd och folk, del 2. Utgiven av Norra Solberga Hembygdsförening 1986  

Handlingar ur Norra Solberga kyrkoarkiv, Landsarkivet i Vadstena

Tidningsklipp, Jönköpings läns museums arkiv