Farsbo missionshus

I samband med Byggnadsvårdsåret 1975 tillsattes pilotprojektskommittéer i länets kommuner. Dessa skulle välja ut speciell bebyggelse och väcka allmänhetens intresse, ge förslag till användning och åtgärder för ett bevarande etc. Men vad hände sedan? I år är det Byggnadsvårdsårets 50-årsjubileum och i ett antal bloggar följer vi upp vad som hänt med pilotprojekten.

I Tranås kommun valdes Farsbo missionshus som pilotprojekt. Missionshuset hade i en av länsmuseet nyligen genomförd byggnadsinventering bedömts ha höga kulturhistoriska värden såsom en av länets bäst bevarade frikyrkobyggnader från den frikyrkliga väckelsens expansion under 1870-talet.

Kort historik om Farsbo missionshus

Farsbo missionshus ligger i Säby socken, en halvmil väster om Tranås. Missionshuset uppfördes genom donationer och stod klart 1878. Det bestod då av en enda stor sal, vilken på 1890-talet försågs med ett dekorativt schablonmåleri. Omkring 1920-talet försågs kyrksalen med en altartavla och utrustades med en dopgrav.

Missionhusets panelklädda fasader var i likhet med idag vitmålade och på taket fanns ursprungligen stickespån, men i början av 1900-talet ersattes taktäckningen med cementpannor. På 1910-talet byggdes missionshuset till med en mindre samlingssal och ett kök samt en vaktmästarbostad på övervåningen. Dessa utrymmen renoverades vid 1900-talets mitt.

Bilden är tagen i samband med en byggnadsinventering som Jönköpings län genomförde i Tranås kommun i början av 1970-talet.

Verksamheten

Missionshuset uppfördes som en ekumenisk samlingslokal för bygden. Församlingen i Farsbo lät pastorer från olika samfund hålla i möten. Under tidigt 1900-tal var verksamheten livaktig med möten, söndagsskola, syförening och juniorverksamhet. Men med åren tynade verksamheten och medlemsantalet sjönk. År 1966 upphörde församlingen. Missionshuset fortsatte dock att användas för juniorverksamhet och vid högtider, varför det ansågs angeläget att bevara det som en samlingssal i bygden. År 1973 blev Tranås Missionsförsamling nya ägare.

Kyrksalen ger ett ålderdomligt intryck. Uppvärmningen sker av en kamin som på ursprungligt sätt är placerad mitt i rummet.

Under Byggnadsvårdsåret

Pilotprojektskommittén 1975 bestod av representanter från Tranås kommun, Säby hembygdsförening och Tranås missionsförsamling. Det sammanställdes en dokumentation av missionshusets byggnadshistoria och under året arbetade man med att sprida information om missionshuset. Det arrangerades även sammankomster där man gav prov på äldre tiders mötesliv. Kommittén hade också för avsikt att ta fram förslag på framtida användning och nödvändiga restaureringar.

Säkerställande

En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. I februari 1976 väckte landsantikvarie Gunnar Lindqvist fråga om byggnadsminnesförklaring, men denna avslogs av okänd anledning. Tranås kommun lät i mitten av 1980-talet ta fram en fram en kulturhistorisk utredning med bevarandeförslag för kommunen och Farsbo missionshus är upptagen i denna.

I samband med Byggnadsvårdsåret väcktes fråga om byggnadsminnesförklaring, men denna avslogs.

Vad hände sen?

Sedan 1975 har yttertaket lagts om med röda betongpannor, men i övrigt har inget förändrats. Missionshuset har fortsatt att användas, om än alltmer sporadiskt under senare år. Här anordnas ännu enstaka möten, liksom adventsmingel och byggnaden har även använts som vigsellokal. Sedan 1997 finns en Intresseförening för Farsbo missionshus som hyr byggnaden av Löfstadskyrkan, som idag är ägare. Föreningen har omkring 60 medlemmar och arbetar för att höja intresset för missionshuset. Byggnaden är i dagsläget i behov av underhåll och föreningen har förhoppning om att inom kort komma i gång med en utvändig renovering.

Se mer vad som händer under firandet av Byggnadsvårdsåret 1975 här.