Gravfälten vid Nästa

Invid väg 27 strax öster om Kärda kyrkby ligger några av Finnvedens många höggravfält från den yngre Järnåldern (500-1050 e.Kr.). Ett av dem delundersöktes på 1930-talet när vägen anlades här. Arkeologerna grävde då ut ett tiotal gravhögar, främst från vikingatiden (800-1050 e.Kr).

Ytterligare arkeologiska insatser blev aktuella 1990 då vägen skulle breddas. Utvidgningen berörde åtta gravhögar och dessutom undersöktes ytor med spår efter boplatser från yngre stenåldern (4000-1800 f.Kr.). Gravarna som undersöktes varierade i storlek, konstruktion och innehåll. Två gravar saknade idag synlig markering i markytan, medan övriga låg under flacka högar som var 4-6 meter i diameter. Några högar hade dikesliknande nedgrävningar runtom, så kallade kantrännor. Högarna täckte avlånga rektangulära gropar med inre stenpackningar; ett slags skyddstäcken över de döda. I fyra gravar låg kroppen i en urholkad trädstam, i ett fall i en båtliknande kista. Övriga kroppar var troligen enbart svepta i tygstycken.

Bland de gravlagda fanns fyra vuxna kvinnor, två vuxna män, en vuxen av obestämbart kön och ett 7-11 år gammalt barn. Vid barnets mun låg bitar av guldfolie och en guldfolie- pärla. Graven daterades till 600-800-talen e.Kr. Ett par andra gravar var från 800-1000-talen e.Kr. Alla gravlagda, utom en av kvinnorna, hade fått en kniv med sig i graven. Några hade även fått med sig ett sandstensbryne och en kvinna hade ett vackert bronsspänne.

De arkeologiska undersökningarna i Nästa har visat att det trots vissa variationer fanns en gemensam tradition kring gravritualerna. Sättet att begrava de döda på visar också influenser från kristendomen. Kropparna i gravarna låg i det närmaste i östvästlig riktning, vilket utmärker kristna gravar. Gravarna visar därmed på övergången till kristendom i Finnveden under 1000-talet. De var förmodligen bland de sista som begravdes på bygravfältet, innan den nya kristna lärans kult- och begravningsplats togs i bruk vid Kärda kyrka.