Hembygdsgården i Åsenhöga

Får man ta med sig pinnsoffan in i himlen?

Publicerat: 12 Mar, 2018

Jag bloggar på temat Fem saker du inte visste om hembygdsrörelsen. Nu har vi kommit till del tre.

Hembygdsgården – en räddningsaktion

Under det här första året på Jönköpings läns museum har jag sett ett antal hembygdsgårdar. I Jönköpings län har en majoritet av hembygdsföreningarna åtminstone en byggnad som de förvaltar. Jag kan rekommendera dig att någon gång stanna till vid en hembygdsgård, när du har vägarna förbi. Det som troligen kommer att möta dig är ett eller flera hus som i tid sträcker sig tillbaka till sekelskiftet och mitten på 1800-talet, kanske längre. Under tidigt 1900-tal och framåt så har man ägnat sig åt att rädda hus som på ett eller annat sätt skulle ha förstörts. Räddningsaktionen har bestått i att man oftast flyttat byggnader och byggt upp dem på en annan plats. Samlingar likt dessa skapades i slutet av 1800-talet för att rädda och bevara den bondekultur som man befarade skulle försvinna. Skansen, Stadsparken i Jönköping och Gränna friluftsmuseum är tre bra exempel på detta. Vid mina besök i flera utav länets hembygdsgårdar har det slagit mig att innehållsmässigt så påminner de om varandra. Pinnsoffan står mot ena väggen, i taket hänger en fotogenlampa och en barnstol av trä. I den öppna spisen står ett antal kokkärl och på golvet finns en eller flera trasmattor. På väggen hänger en tavla med kungamotiv eller ett religiöst sådant. Till och med jag som är ganska kort får huka mig för att inte slå i huvudet i dörrposten.

Låt helheten tala

Låt dig inte luras av att de flesta härstammar från samma tid, att de innehåller liknande föremål och är insamlade i en tid med sina egna idéer om vad som var viktigt att spara. Det är berättelsen som gör dem alla unika. Likadana föremål och byggnader kan ha två helt olika historier. Barnet i barnstolen som överlevde eller barnet i barnstolen som drabbades av sjukdom och dog. I sig själva är föremålen döda. Har de ingen berättelse eller som man säger: proveniens, så är de utan härkomst. Men så fort vi kan koppla en historia till dem så blir det intressant. I en hembygdsgård är troligen föremålen, liksom husen ditflyttade. Om de kunde tala skulle de kanske opponera sig emot det faktum att de inte hör hemma i det här huset eller till människorna som en gång bodde där. I en hembygdsgård är det ofta helheten som talar. Det finns givetvis undantag där föremål och byggnader är starkt kopplade till den geografiska platsen eller till en person. Om det är den ”äkta” pinnsoffan eller ej som får förkroppsliga berättelsen spelar ingen roll, den säger alltid någonting om något ur ett hembygdsperspektiv.

Lyssna noga istället för att googla

Det är i relationen mellan tingen och människan som mening skapas. Här finns tankar, känslor, ideologier och upplevelser som idag berättas av hembygdsföreningarnas medlemmar. För nutidsmänniskan gäller det att stanna upp och lyssna. Ingen sökning på internet kan ersätta ett möte med en hembygdsvän som kan berätta om livsöden som är kopplade till hembygdsgården. Det materiella och immateriella kulturarvet på lokal nivå kopplas samman och blir en unik berättelse. Om du vill veta mer om din hembygd, ny eller gammal så gör ett besök i en hembygdsgård. I mötet med föremålen och dess historia så bevarar vi minnet av människor och deras livsvillkor. Vi lever inte för evigt men föremålen består och vi får inte ta med oss pinnsoffan in i himlen.   Patricia Hallman, verksamhetsutvecklare interaktion   Om du vill veta mer om forskning kring föremål så kommer här några boktips. Det är även dessa böcker jag har använt som källor i mitt blogginlägg: Svensson, Birgitta (red.) (2005). Föremål för forskning: trettio forskare om det kulturhistoriska museimaterialets möjligheter. Stockholm: Nordiska museets förlag Forssberg, Anna Maria & Sennefelt, Karin (red.) (2014). Fråga föremålen: handbok till historiska studier av materiell kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitterat Björkroth, Maria (2000). Hembygd i samtid och framtid 1890–1930: en museologisk studie av att bevara och förnya. Diss. Umeå : Univ.

i Information


Kontaktuppgifter
Patricia Hallman

Verksamhetsutvecklare interaktion